samtal om samtal och skolavslutning

Jag vet inte om jag kommer att höra ”rösten” idag. Jag är trött och mitt huvud vill inte samarbeta riktigt. Men jag tänker att jag gör ett försök.

-Jag är här.

-Ok. Bra. Då vet jag att jag hör dig i alla fall. Vad ska vi prata om idag.

-Skolavslutningar kanske.

-Tja, varför inte. Jag har ju ett barn som tar studenten.

-Då räknas det väl inte som barn längre va?

-Nej, kanske inte. Men han är min son i alla fall. Sedan har jag en som slutar nian och en som ska byta skola eftersom hon gör över till högstadiet nästa termin. Så i år kommer det verkligen att vara ett skolavslutnings-år i den här familjen.

-Ja och det är väl härligt.

-Jag vet inte. Jag tycker det känns lite vemodigt. Att de lämnar skolan betyder inte bara att de blivit stora, det betyder ju också att jag blivit så mycket äldre.

-Ja, men din ålder är inte hög. Det är ju de som blir föräldrar för första gången när de är i din ålder.

-Jag vet och det tycker jag är väldigt knasigt. Vad kan du säga om skolavslutningar då?

-Att det är en glädjens tid för många. Dina barn ser verkligen fram mot sommarlovet.

-Jo, det vet jag. Men du brukar ha några andra mer ”andliga” tillägg på det mesta. Har du inte det på skolavslutningarna?

-Det behöver man väl inte ha. Bara för att man pratar med en Gud behöver man väl inte vara så andlig. 

-Nej, kanske inte. Har du inget annat att komma med då, något som jag inte visste sedan tidigare om sommarlov.

-Nej. 

-Men du! Då tycker jag att det här samtalet är ganska meningslöst.

-Det är det inte. Det är alltid bra att prata med sin Gud oavsett vad det handlar om. 

-Så det här samtalet handlar egentligen inte om skolavslutningar utan om samtal med Gud.

-Nej, samtalet handlar om skolavslutningar därför att det är viktigt att prata om även sådant som kanske inte är superviktigt, även om skolavslutningen är väldigt viktigt för din dotter. Du ska kunna prata om allt med din gud och ju oftare desto bättre. Ju oftare, desto bättre blir du på att höra mig. Skolavslutning är ett bra samtalsämne att börja prata om ifall man aldrig tidigare pratat med sin gud.

-du är i alla fall väldigt speciell att prata med.

-Tycker du det så är det väl bra att vi kan prata om något så odramatiskt som skolavslutning.

-Ja. Kanske det.

-Nu tycker jag att du och jag ska ta ett mer privat samtal. Vi har egentligen mycket att prata om. Vi har blivit avbrutna hur många gånger som helst när vi försökt prata med varandra. Egentligen är det inte något bra tillfälle idag heller, för du kommer att bli avbruten väldigt många gånger idag. Men vi kan ju börja lite i alla fall. Det optimala är att prata när barnen är i skolan, men eftersom de snart har skolavslutning så behöver vi kunna prata även när de är hemma. Försök hitta en bra, lugn plats. Jättebra är om du kan gå ut i naturen, men det tänker du väl inte göra idag eller?

-Nej, det är lite blött att sitta ute. Men jag kan nog hitta en plats som är lite lugn, en liten stund i alla fall.

-Ja, vi har ju en plats som är ganska bra. 

-Ja, vi kan väl ses där om en liten stund.

-Det blir bra. 

 

 

rensa bland mejlen

Godmorgon, eller god förmiddag. Idag har jag ägnat en lång stund åt att sortera mejl. Det är förfärligt vad det kommer mycket onödigt. Visserligen är det mycket som jag själv valt att få. Jag har vid olika tillfällen köpt något eller läst något hos någon och plötsligt har man deras mejl i inkorgen. Jag borde verkligen rensa undan. Nu har jag rensat bland själva mejlen i alla fall. Mejlen till den ena e-postadressen, jag har flera. Suck.

-Men varför säger du inte upp prenumerationerna på deras utskick då?

-Jag vet inte. Jag är väl kanske rädd att jag missar något som jag vill ha.

-Dumheter! Det du inte visste att du ville ha innan du såg annonsen eller erbjudandet, det vill du förmodligen inte ha heller. Det är ju så enkelt att säga upp en prenumeration på mejl. Det är oftast bara att klicka på en länk längst ner i mejlet.

-Jo, jag vet och jag har faktiskt bett att få något färre mejl.

-Det kan hända, men det kommer fortfarande väldigt många för många. Idag när du startade så kom det ju över 100 mejl.

-Jo, jag vet, men det var ju till alla mina mejladresser och faktiskt ligger även min sambos mejl i samma program, så de kom också. Och det var inte bara det senaste dygnets. Jag hade inte öppnat programmet sedan i fredags tror jag.

-Jag vet och det är ett problem att du inte öppnar mejlen. Du kan faktiskt missa saker som är viktiga. Men jag förstår att du inte öppnar. Det är inte kul när det kommer så väldigt mycket information. Man vet inte var man ska börja och sluta. 

-Jag började med att kasta allt från sociala medier och sådant som kom från butiker som jag nästan aldrig handlar från, men som man ”måste” ha sin mejl registrerad för att man ska kunna handla nästa gång. Det går ganska enkelt att kasta alla de mejlen.

-Men behöver du verkligen få mejl från alla dessa? Även om det går snabbt att rensa undan dem så tar de väldigt mycket energi från dig. 

-Jag vet. Kan vi bestämma att jag rensar undan en avsändare idag. Alltså att jag avregistrerar mig från deras nyhetsbrev.

-En…. suck, jaja, det är ju bättre än inget. Det är nog lika bra att du går och gör det på en gång, annars är nog risken stor att det inte blir gjort. 

-Ja, kanske det. Imorgon är det förresten helg. Då kommer jag inte att skriva något här. Jag försöker hålla mig fri från dator när det är helg och nu är det ju lång helg. Torsdag till söndag kommer jag att försöka vara offline.

-Det tycker jag är en bra regel. Det finns så mycket mer än skärmar och online tid. Passa på att njut av vacker bokskog. 

-Nja…. jag ska ju på släktträff hela helgen.

-Det vet jag, men du kan passa på att titta på naturen ändå.

-Ok, det ska jag försöka. Nu ska jag hoppa in i mejlprogrammet igen. vi ses på måndag 🙂

-Japp, trevlig helg!

sluta med slit och släng

Det där med bön och samtal har varit intressant att prata om, men idag skulle jag vilja att vi pratar om något annat.

-Jaså, vadå?

-Det vet jag inte. Något annat bara. Lite omväxling är väl inte fel?

-Nej, inte alls. Har du inget förslag på vad vi ska prata om då?

-Det fina vädret kanske.

-Det kan vi prata om, men vi brukar ha mer djupgående samtal än väder och vind.

-Fast väder frågan kan väl bli djup den också?

-Jodå. Det kan den.

-Jag undrar om det här fina vädret har något med människors påverkan på miljön?

-Det har det. Inte bara det, men visst har människor ställt till det lite för sig. 

-Finns det något vi kan göra för att ändra på det vi gjort.

-Gjort är gjort, men helt klart kan man sluta upp med allt det som orsakat situationen. Sluta upp med slit och släng. Det är det som är dyrast. Ni brukar prata om kor och om transporter, men slit och släng är nog så illa.

-Är det något speciellt du tänker på?

-ni slänger väldigt mycket av allt möjligt. Jag förstår faktiskt inte hur ni tänker där. Ni producerar produkter som det krävs ganska mycket arbete med och ändå kastar ni bara bort det efter ett tag. Ni kastar mat, kläder, elektronikprylar och även transportmedel. Cyklar och bilar ligger och skräpar runt hela jordklotet.

-Mmmmm…

-Ta bara den där tröjan du har på dig. För att få fram den så har någon först fixat fram materialet. Är den gjord av bomull så är det någon som har odlat bomullen och någon har transporterat den till en fabrik. Någon har byggt fabriken, vilket är en fabrik som just nu kan erbjuda kläder till lågt pris. nästa vecka är det fabriken bredvid som erbjuder lägsta priset och kunderna flyttar till den istället vilket betyder att första fabriken kanske tvingas stängas ner. Alltså finns det även en fabrik som står övergiven. I fabriken finns det maskiner som syr och stickar. Ibland är det människor som gör saker under vidriga förhållanden, vilket gjort att ni även gör människor till slit och släng. 

-Usch… det låter inte alls trevligt. Gör vi verkligen så?

-Ja. När din tröja är färdig fraktas den runt halva jordklotet innan den hamnar i din butik och du köper den. Sedan använder du den…. ett år kanske…. det är förstås lite olika beroende lite på vad det är för tröja och hur ofta du använder den och vilken typ av slit och släng du är. 

-Du får allt att låta så förfärligt.

-Det är förfärligt. Extremt kortsiktigt. 

-Men vad ska vi göra då?

-Satsa på riktig kvalitet. Handla av någon som gör själv. Din granne är kanske en hejare på att sy kläder.

-Ja, kanske, men hen ska ju ändå ha materialet.

-Sant, men du slipper i alla fall förbruka en massa människor i fabriker i fjärran land.

-Usch jag tycker verkligen inte om när du säger så. Jag förbrukar väl inte en massa människor?

-Kanske inte bokstavligt, men de lever verkligen under vidriga förhållanden för att du ska kunna köpa billiga kläder. 

-Men jag brukar faktiskt använda mina kläder väldigt länge. Långt mer än ett år.

-Jo, det vet jag. Du har faktiskt många kläder som är så gamla att de håller på att bli väldigt moderna igen 🙂

-Du överdriver.

-gör jag?

-Suck. Finns det något jag kan göra idag för att bevara jordklotet lite längre.

-Jadå, köp inga nya kläder, du har redan mängder. Försök välja miljövänligare transportmedel. Kasta inget, återanvänd.

-Vad räknar du som miljövänligare transportmedel?

-Det mest miljövänliga transportmedlet är dina fötter. Att gå. 

-Helst barfota då eller?

-Det är såklart det mest miljövänliga, men även om du har skor så är det långt bättre än många andra. 

-Men idag ska jag förflytta mig tre mil enkel resa tillsammans med dottern för att hon ska på ridskola. Menar du att vi ska gå dit?

-Det tror jag inte att ni orkar. Men man kan ju fundera på om det är värt det. Är det värt att köra tre mil med bil för att komma till en ridskola. Kostnaden är hög. Bilen är inget bra för miljön. 

-Hmmm…. Jag tror att vi kommer att få anledning att diskutera detta mycket mera framöver. Nu måste jag faktiskt gå och göra lite andra saker.

Samtala istället för bön

Jag var i kyrkan igår och det visade sig att det var bönsöndag. Alltså, jag har väldigt dålig koll, men det var trevligt och intressant. Barnkören hade termin-avslutning och barndop var det också. Jag var där med dottern som varit med i kören under ett läsår nu. När jag fick höra att det var bönsöndag så tyckte jag det var lite intressant. I fredags när jag skrev, så var det tal om just bön. Givetvis lästes det ur bibeln och igår lästes det ur Matteus evangeliet. Matt 6:5

”När ni ber ska ni inte vara som hycklarna, som älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att synas inför människor.”

Det är alltså inte meningen att man ska stå på gator och torg och visa andra hur man ber. Som tur är står det lite senare hur man ska göra istället. Matt 6:6 (svenskbibel)

”Nej, när du ber, gå in i ditt rum och stäng din dörr och be till din Fader i det fördolda. Då ska din Fader som ser i det fördolda belöna dig.”

Man ska alltså låsa in sig någonstans. Jag kan faktiskt förstå detta, jag som normalt är lite skeptisk till bibeln. När jag pratar med ”min Gud”, då vill jag helst vara i ett rum där jag vet att jag kan vara ostörd en stund.

-Det glädjer mig att du hittat något i bibeln som du tycker stämmer. Längre ner i det kapitlet så hittar du också det som kallas Herrens bön.

-Ja, jag vet. Jag såg faktiskt det igår. När jag lagt mig igår kväll, så plockade jag faktiskt fram min bibel och läste nästan hela kapitel 6. Finns det något mer vi kan/bör/ska säga om det här med bön?

-Nja, alltså vi kanske inte ska kalla det för bön. Eller bön är det om det är så att man bara pratar med sin Gud och inte lyssnar på svaren. Men det är ju betydligt trevligare och bättre att lyssna på svaren. När du pratar med någon så försöker du lyssna i alla fall lite på den du pratar med, även om du tycker att den du pratar med mest pratar gojja.

-Vad kan man prata med sin Gud om då? Enligt prästens utläggning igår så innehåller bönen ofta något av dessa tre ord; hjälp, förlåt och tack.

-Det är bönen ja. Bönen kan absolut innehålla dessa tre ord. Gärna alla. Men vi vill ju inte ha bön utan samtal, en dialog, inte en monolog. En dialog kan handla om precis vad som helst. Det är helt ok att klaga över trafiken eller vad man vill. Att klaga över saker hjälper dock oftast inte. Men ibland kan man behöva prata av sig om jobbiga chefen eller bästa vännen som plötsligt blivit lite konstig. Det är helt ok. Jag lyssnar. Fast det är inte den typen av samtal som leder till något. Ett bra samtal tycker jag är ett samtal där vi tillsammans kan komma fram till något bra. Om det till exempel är så att chefen är lite jobbig, då kanske vi kan diskutera fram en lösning som passar. Man kanske inte längre ska vara kvar på den arbetsplatsen med den chefen. Eller så är det så att man ska vara kvar för att man behöver ”öva” på den typen av person. 

-Oooooo… det där verkar jobbigt. Öva på den typen av person…. :(.

-Ja, men det viktiga var inte den frågan just nu utan vad man kan prata med ”sin Gud” om. 

-Vad är svaret på den frågan då?

-Du kan prata om precis vad du vill med din Gud och gör det ofta. Inte bara på söndagen utan varje dag i veckan. Gärna flera gånger varje dag. När man övat lite så brukar det gå lite lättare. När man övat lite så vet man också att man faktiskt kan prata om precis vad som helst.

-Ja, du och jag pratar ju varje dag, inte bara när jag sitter här framför en skärm. Och som du säger så vänjer man sig lite. Det är lite svårt i början att förstå att det är ”Gud” man pratar med, men efter ett tag så känns det säkrare. Fast jag tvivlar ju fortfarande väldigt många gånger. Ibland är det du säger lite overkligt och ibland låter du som en tjatig mamma.

-En tjatig pappa kanske. Jag är ju Gud Fader :).

-Ja och du är väldigt lustig också ibland. Skämten är inte de bästa.

-Jag kan bättre, men jag vill hålla det på en lite seriös nivå.

-Hmmm… Nåja, finns det mer att säga om samtal med Gud/bön.

-Det gör det, men vi kan nöja oss såhär för idag. 

-Ok, tack för idag då.

-Tack själv!

 

samtal med Gud

Jag har velat. Fram och tillbaka och fram och tillbaka igen. Jag tänkte att jag skulle blogga på annat sätt, på annan plats, tillbaka på samma plats fast på annat sätt och nu är jag här och har för avsikt att prata med ”min Gud” igen. Om du inte har varit här tidigare så bli inte helt chockad. Jag trodde också att jag var knäpp i början, men nu har jag vant mig. Jag brukar föra ett samtal med en röst i mitt huvud. Samtalen kan handla om precis vad som helst. I början kallade jag det bara för rösten, men nu blir det allt oftare ”min Gud”. Jag vet inte om det är Gud eller vem/vad det är. Han säger själv att han är Gud, men det kan han ju göra utan att det behöver vara sant. För mig spelar det inte så stor roll. Jag tycker han kommer med intressanta synpunkter och han har faktiskt hjälpt mig väldigt mycket. Jag skulle uppmana dig och alla andra att också börja prata med ”sin egen Gud”.

I mitt velande fram och tillbaka har jag faktiskt inte pratat med min Gud nästan alls. Jag har inte lyssnat. Jag vet ju att han är där hela tiden, men jag har ändå inte lyssnat. Hade jag gjort det så hade jag förmodligen velat mindre. Det är ju detta han har sagt hela tiden att jag ska göra. Och nu har mitt velande gjort att jag hamnat här :). Hade jag lyssnat så hade jag sluppit velandet och det hade varit betydligt fler artiklar här. Han, min Gud, gör sig redan hörd. Vad var det jag sa, är typ det han säger hela tiden.

-Jo, jag vet att du sa att jag skulle skriva här, men det är inte alltid helt enkelt att veta.

-du litar inte på mig.

-Nja, alltså det är lite svårt. Det är svårt att veta helt säkert att det är du och inte jag själv som hittar på. Det är inget man får lära sig i skolan, att prata med Gud.

-Nej, det är väldigt synd. Inte ens konfirmations undervisningen lär ut hur man samtalar med Gud. Eller de lär ut en envägskommunikation, men det kan väl knappast kallas kommunikation. De lär ut att man kan be för att komma i kontakt med Gud. Men i bön, då vet jag inte om det är tänkt att man ska höra något svar. 

-Nej, det är dumt. Är det något speciellt vi ska prata om idag, nu när det var så länge sedan vi gjorde det såhär offentligt?

-Nej, jag har faktiskt inget särskilt. Vi kan ju hålla samtalet ganska kort idag eftersom det var så länge sedan. Jag vet att du har ju flera andra saker att pyssla med också. 

-Ja och dem kommer jag garanterat att behöva prata med dig om längre fram. Det blir både student och bröllop i år.

-Det tycker jag absolut att vi ska prata om. Speciellt bröllopet. 

liv och död

Det känns som om det var evigheter sedan jag skrev här. Men det är inte är konstigt. Jag har verkligen haft mer än fullt upp. Riktigt långa och tuffa arbetsdagar där liv bokstavligen stått på spel. Kanske därför som jag fått eksem och kanske därför som jag både igår och idag har ett huvud som inte riktigt vill som jag vill. Kroppen är bra på att signalera när det är läge att tänka om. En dag när jag var med dottern på ridskola ”dopade” jag mig själv med en coca cola för att jag skulle orka med. Inte klokt egentligen. Men idag verkar jag ha ett par timmar då jag får andas lite och då tänkte jag att jag skulle sätta mig här för detta tycker jag är så kul.

-Det glädjer mig att du gillar att samtala med mig.

-Ja, det gör jag faktiskt. Först tänkte jag att det är själva skrivandet som jag tycker är kul, men du tänkte visst samtalet och jag gillar båda :).

-det är bra. Och Ja, jag vet, du har verkligen haft fullt upp. Men du är duktig!

-Tack! Men är det inte du som styr hur mycket eller lite jag ska ha att göra. Jag menar det är väl du som är chefen?

-Chef vill jag inte kalla mig. Snarare samarbetspartner. Svaret på frågan är ändå nej. eller lite ja.

-Hur menar du? både ja och nej?

-Ja, alltså det är dina val som gjort att du hamnat där du är, men visst är jag med och styr lite.

-Intressant. Jag trodde att vi gjorde alla val själv och att du inte fick/kan hjälpa till. Så tror jag du har sagt till Neal Donald Walsh.

-Ja, alltså så är det också. Men som du vet i bibeln, där hjälper jag ju till ganska mycket. Skickar grodor och gräshoppor på folk.

-Hmmm… ja, det är klart. Men vilket är sant då. Hur är det.

-Jo, du gör alla val själv. så är det. Jag kan inte välja åt dig. Däremot kan jag komma med vissa råd. Ibland hör du dem ibland inte. Och det där med liv och död, det styr du inte över. Eller du kan hjälpa till, men det är inte du som har huvudansvaret. Det är inte du som avgör om någon ska födas för tidigt eller sent. Det är inte du som avgör om ett barn ska dö eller om det är en gammal person som ska dö. Däremot kan du påverka mig med dina råd på samma sätt som jag påverkar dig. Vanligtvis gör ju folk det genom bön. Folk ber till Gud för att någon ska få leva lite till. I ett sådant läge så kan jag faktiskt ändra mig. Om det är goda argument och det är det ibland. Du har själv fått uppleva det med ett djur eller två faktiskt. Men blev det bättre?

-Jag vet vilka två djur du menar och nej, det blev inte bra. Jag fick ha djuren hos mig en liten tid till. Speciellt det ena uppskattade jag verkligen extra tiden med, men det blev inte bra ändå. Det ena djuret blev sjukt igen och….. nej, det blev inte bra alls. Jag har dock inte tänkt på det som att jag bad om ett längre liv för honom.

-Men det gjorde du. För just det djuret gjorde du det i god tid. Du oroade dig långt innan det var allvarligt och då bad du till Gud och jag gav dig en bra veterinär och en medicin som hjälpte bra.

-Ja, men sedan blev det återfall och jag fick en dålig veterinär och en dålig medicin och hunden som vi pratar om fick ett dåligt slut.

-Ja, så kan det vara.

-Hade det blivit ett bättre slut om jag inte bett om ett längre liv?

-Det kan jag inte svara på. Det är så många olika aspekter som spelar roll. Så många av dina val som jag inte kan svara för.

-Kan vi sammanfatta det här kanske?

-Gärna, försök du!

-Ok, Gud är samarbetspartner inte chef. Gud styr över liv och död. Jag styr över mitt liv. Gud kan ge mig råd över hur jag ska styra mitt liv, men inte lägga sig i. Jag kan ge råd över hur Gud ska styra över liv och död med hjälp av t.ex. bön.

-Ja, ungefär så….

-Ok, då säger vi väl så då. Nu är det kanske bäst att jag stressar vidare med övriga livet.

-Inte stressa!

-Är det ett råd från Gud?

-Ja!

-Ok, tack jag ska försöka tänka på det. Tack för idag då!

-Tack själv!

vilodagar?

Fredag, för många är det sista dagen på den här arbetsveckan. Finns det något speciellt att säga om fredagar?

-Nej, inte egentligen. Det som är lite konstigt är att ni gör skillnad på olika dagar i veckan.

-Men det gör väl du också. På sjunde dagen så vilade du.

-Är du säker på att det var så?

-Nej, det är jag inte. Jag tycker det verkar lite konstigt det som står alldeles i början av bibeln. Det är precis som att det kommer i fel ordning. Förresten tycker jag att det rimmar ganska dåligt med Big Bang teorin.

-Ja, det gör det.

-Innebär det att vad som står i bibeln inte är hela sanningen? Det sägs ju att det som står i bibeln är Guds ord. Är det inte guds ord.

-Jo.

-Men hur kan det då stå som det gör ang. skapelsen om du nu säger att det inte stämmer? Är det inte samma Guds ord nu som då?

-Jo, men som jag sagt till dig tidigare så såg världen lite annorlunda ut för några tusen år sedan. Då behövde man en skapelseberättelse och man behövde absolut en vilodag. Du behöver inte gå så många år tillbaka. Bara för hundra år sedan var det skönt att få gå till kyrkan och vila sin slitna kropp en gång i veckan. Många som kom till kyrkan då hade jobbat fysiskt hårt hela veckan och behövde vila sina muskler. För att de inte skulle somna, vilket var stor risk efter så ansträngande vecka, så införde man det som du nu är motståndare till, det där med att man måste stå upp bland annat när man hör det heliga evangeliet.

-Så guds ord ändras med tiden?

-Ja.

-Så det du säger idag är kanske inte alls sanningen.

-Kanske inte, men det är vad du behöver höra idag. Precis som de behövde höra om skapelseberättelsen förr.

-Jag tycker att det verkar lite konstigt.

-Inte alls. Jämför med hur du berättar för dina barn om olika saker. Särskilt vuxensaker berättar du om för ditt barn på ett vis, men när de blir äldre så pratar du med dem om samma sak på ett annat vis. Ta bara det där med var barn kommer från. Hur de hamnar i magen. Hur berättade du om det för dina barn när de var mindre?

-Det kommer jag inte ihåg. Men eftersom vi har gård med djur, så har det mesta av dessa saker varit ganska naturligt. Barnen har sett när kossan får en kalv i sig, de har sett när kalven kommer ut och de har sett när djur har varit sjuka och behövt avlivas. För mina barn är livet naturligt.

-Ja, dina barn har det bra. Det är en hård skola de går i när de bor på en gård, men den är nyttig och de kommer alltid att ha glädje av det som de lär sig.

-Ja. Nu tycker jag förstås att vi kom väldigt långt från min ursprungsfråga.

-Ja, det gjorde vi, men nu tycker jag att vi är klara för nu. Vi får prata mer om det en annan dag.

-Ok.

Lyssna på kroppen

Två gånger nu på kort tid har jag upplevt det som att en förkylning med feber varit på väg. Hela övriga familjen har legat och varit krassliga. Det har varit utsträckt under nästan en månad med allas förkylningar, men jag har hittills klarat mig. Jag undrar vad det är som gör att jag klarat mig.

-Du har för ovanlighetens skull lärt dig att lyssna på din kropp. Du gick och la dig en stund idag på eftermiddagen. Lämnade arbeta och alla måsten och sov en stund. Det är imponerande.

-Ja, du har ju sagt att man ska lyssna på kroppen.

-Det har jag, men du har inte brukat göra det och det är nästan ingen annan som gör det. Men du måste fortsätta att ta hand om dig själv, än är inte faran över för din del.

-Ok, jag ska försöka. Men som du vet så har jag lite att stå i. Nu är jag dessutom på väg att dra igång en lite speciell sak till sommaren.

-Inte så lite speciell. Jag hoppas bara att du vet vad du ger dig in på.

-Du, det hoppas jag också. Men jag tycker inte att vi ska prata mer om det här och nu. Just nu är sommarens händelser väldigt hemliga.

-Ja, jag vet. Men som sagt, trots att du har mycket på gång så måste du fortsätta att lyssna på kroppen. Det är faktiskt extra viktigt nu när du har så där mycket att stå i.

-Ok, jag ska försöka. Kanske lika bra att jag kryper till sängs direkt.

-Låter som ett bra förslag!

tomt huvud

Just nu är jag helt tom i huvudet. Har slösat bort en halvtimme på ”Farmen” på tv. Barnen gillar att titta på det, men jag anser att det är slöseri med tid. Oftast gör jag något annat medan de tittar, men någon gång i mellan så tittar jag för att vara lite social. Jag vill gärna vara så mycket som möjligt tillsammans med mina barn. Jag tror att det gör dem tryggare och mer självständiga.

-Det är en fin tanke. Man kan inte spendera för mycket tid med sina barn.

-Jag förstår inte dem som väljer att jobba och satsa på en karriär när barnen är små. Nu är mina barn snart stora, vuxna, men de är fortfarande det viktigaste för mig. Karriär kan man väl ha senare kanske. Eller varför inte ha en karriär som mamma?

-Karriär som mamma låter som en bra idé. Som du kanske känner till så har du ju vissa uppgifter på jorden som behöver göras. Att vara en bra mamma är absolut en av dina uppgifter och det har jag också sagt till dig tidigare. Du har fått barn som kräver lite extra, men de är fantastiska och du har gjort ett bra jobb med dem. Du har verkligen lyckats med karriär som mamma.

-Tack! Finns det något annat vi ska prata om idag.

-Nej, jag tror det räcker såhär. Du var ju tom i huvudet idag sa du. Fast egentligen är det så att du är fullmatad. Det får inte plats till mer och du behöver bearbeta allt, det är därför som du upplever det som att du är tom. Du har haft en jobbig dag, både psykiskt och fysiskt, men kanske mest känslomässigt.

-Ja det var verkligen en tuff morgon. Sorg, ilska och förtvivlan blandat, men mest förtvivlan och nästan uppgivenhet, det blir man tydligen helt slut av.

-Ja och därför har du gjort rätt som har tagit det lite lugnare i eftermiddag. Fast som vanligt var du tvungen att göra bara lite till…. och lite till. Nu räcker det i alla fall för idag för din del. Du behövde sitta och slösa bort tid framför tv apparaten en stund.

-Ok, vi slutar väl här då. Hörs igen en annan dag 🙂

olika musik

I’m back 🙂 Lyssnar faktiskt på årets melodifestivallåtar i bakgrunden. Det är väl duktiga, men det är bara ett fåtal som tilltalar mig. Jag hoppas nog mest på att någon av de som var med i sista deltävlingen kommer att vinna. Fast just nu märker jag att jag hör inte vad min Gud säger. Det går uppenbarligen inte att lyssna på musik samtidigt. Såja, nu har jag pausat och då är han där direkt :).

-Ja alltså om du skulle höra mig samtidigt som du lyssnar på musik, då måste jag ju skrika till dig och det vill jag inte.

-Nej, det är förstås. Då är frågan, vilket är bäst att lyssna på; dig eller musiken?

-Båda. Du behöver ju inte välja. Du kan lyssna på musik ibland och ibland kan du lyssna på mig. Jag tror att det är bra för dig att vila från musiken lite i mellan åt och då kan du lyssna på mig istället.

-Ja, en hel dag med musik då skulle jag bli knasig i huvudet. Musik är trevligt och jag gillar verkligen musik. Den kan ju få en att ändra humör och att få mer energi. Det är bra, men en hel dag, helt utan tystnad, det tror jag inte är någon bra lösning.

-Nej, det är inte speciellt naturligt. För ett antal tusen år sedan satt du vid en lägereld och sjöng tillsammans med övriga bybor på kvällen och under dagen kunde du höra fåglar sjunga, men i övrigt var det inte en massa extra ljud. Tystnaden kan vara lika nyttig som musiken. Tystnaden kan ge dig en annan typ av energi som inte musiken kan.

-Men musik är väl ett naturligt fenomen annars?

-Ja, absolut! Lyssna på fåglarna, valarna sjunger och till och med träden sjunger.

-Nja, fast det är väl vinden som blåser i träden som gör att det låter.

-Ja, fast om inte träden hade varit där så hade det inte blivit något sådant ljud. Naturen är full av musik, fast av lite annat slag än den du hör på melodifestivalen. Men som Jon Henrik var inne på i lördags, så är det olika energier i alla ljuden, olika vibrationer. Det spelar inte så stor roll att du inte förstår vad han sjunger, men du kan uppleva vibrationerna.

-Hmmm…. det har jag ingen kommentar till.

-Det behöver du inte. Ska vi avsluta här för idag?

-Ja, det är nog bäst.