Myror

Idag skulle jag vilja skriva ett lite kortare inlägg om något som inte känns så stort. Hittills har “rösten” och jag pratat om religion och t.o.m. världspolitik, trots att det egentligen inte var mitt syfte.

-Vi kan prata om myror.

-Myror?!?

-Ja, du ville prata om något litet och myror är ganska små.

-Oj, det var oväntat. Från världspolitik till myror. Just nu syns det inte så många myror heller. De har typ gått i ide.

-Ja, det kan man kalla det. Myror är fantastiska. Människor har mycket att lära av alla olika djur, även av myran.

-Vad kan vi lära av myror?

-Två saker som jag tänker på idag. Dels är det just det där med att de går i ide, men också hur viktigt det är att hjälpas åt.

-Förklara mera.

-Jo, alltså det börjar med en myra men den kommer inte så långt utan arbetarna. Och arbetarna hjälps åt att bygga stacken.

-Men myror är väl noga med gränser? De håller väl sig inom sitt område (apropå föregående inlägg om just gränser).

-Det gör de. Men för en liten myra är det ganska opraktiskt att springa hur långt som helst för att hitta vad den söker. I “gråzonerna” mellan de olika “reviren” passerar många olika myror. Förresten så kan man nästan säg att myrorna delar upp områdena mellan sig. Det finns plats för dem alla och alla får vad de behöver. Ingen myra, mer än möjligen drottningen, vinner något på att det är EN jättestor myrstack och tio pyttesmå. Bättre med elva ungefär lika stora stackar.

-Intressant. Jag har aldrig tänkt på det så. Men hur är det med att gå i ide då?

-Jo, människor är helt makalösa på att stressa. Hösten och vintern är egentligen en tid då man bör varva ner, se över vad man har och förbereda inför kommande vår. Varför tror du att “ljuset (solen) släcks” tidigare på hösten? Det är ju för att du ska vila, ladda batterierna. Istället har du den gångna veckan farit omkring som om det brinner någonstans. Så mitt råd är: Lär av myrorna! Samarbeta och varva ner!

-Ok, Tack! Det här blev faktiskt ett kortare inlägg om något mindre. Tack!

Rösten

Jag har bestämt att i alla fall tillsvidare kalla rösten i huvudet för just rösten, trots att rösten själv menar att han (kan vara en hon, men känns mer som en han) är Gud. Vad säger du, ska vi prata mer om andlighet eller är det något annat du vill ta upp idag?

-Egentligen vill jag prata om valet i USA eftersom det är så väldigt viktigt, inte bara för amerikanarna.

-Jag vet. Jag har en åsikt i den frågan, men det här är verkligen inte någon politisk blogg, så jag tror att det får vara.

-Nej, du menar att den inte är politisk, men religion är tyvärr politik. Och… ja, jag vet, den här bloggen är inte förespråkare för någon religion, men vi har diskuterat Gud och religioner ett par gånger nu.

-Är religion och andlighet samma sak?

-Vad tycker du?

-Nej, det tycker jag nog inte. I en religion tycker och tror man på samma sak, men andlighet är mer…. Andlighet kan innefatta religion, men andlighet verkar ha vidare och luddigare gränser.

-Det där med luddiga gränser är bra. Det gillar jag.

-Varför?

-Därför att det inte finns några riktiga gränser.

-Hur menar du? Gränser mellan olika länder är ganska viktiga.

-Det hade de inte behövt vara. Om alla respekterar varandra och accepterar varandra, då behöver det inte finnas några gränser.

-Men ta sjukvården? Om jag blir sjuk åker jag ju till ett sjukhus i mitt land. Jag kan ju inte begära att ett grannland ska betala för min sjukhusvistelse.

-Dina tankar är helt förståeliga eftersom det är vad du fått lära dig, men de är fel.

-Fel?! Du menar att jag kan åka till Norge eller Tyskland nästa gång jag blir sjuk och sedan låta dem betala vad det kostar?!

-Det sa jag inte.

-Vad är det du säger då?

-Jo, att om du inte haft gränser mellan olika länder så skulle du kunna åka till det sjukhus som är närmast, vilket kanske inte alltid är ditt eget lands sjukhus eller så skulle du kunna åka till ett som är bäst på ditt problem. Det borde vara en självklarhet att hjälpa alla och då menar jag alla, oavsett varifrån man kommer eller vilket problem man har.

-Men sjukvård kostar ju massor av pengar.

-Det vet jag.

-Ja… och vem ska betala?

– Alltså jag tänker inte lägga mig i hur ni löser det. Det finns mängder med alternativ. Idag betalar du skatt till kommunen, till landstinget och till staten. EU-skatt finns inte men dina pengar går ju även till EU som en typ av skatt. Varför inte Världsskatt?

-Världsskatt?

-Ja, en skatt som betalas till hela världen och som sedan fördelas efter behov.

-Men då skulle ju massor av pengar försvinna härifrån till t.ex. Afrika.

-Ja, och vad är fel med det?

-Men då kommer kanske min vård att försämras.

-Det behöver den inte, men de som dör av svält, dåligt vatten och “enkla” sjukdomar skulle få det betydligt bättre.

-Det kommer aldrig att bli.

-Nej, eftersom du säger det så.

-Hur hamnade vi här? Vi pratade om gränser, men plötsligt är det världspolitik.

-Det var ju vad jag sa från början; valet i USA.

-Kan valet i USA påverka gränser?

-Det kommer inte att sudda ut världens alla gränser mellan olika länder, men det kan absolut påverka gränser.

-Oj… det är inga små samtalsämne som kommer upp när man pratar med dig. Jag tror faktiskt att jag måste pausa här för idag. Vi får prata vidare en annan dag.

 

Andra samtalet

Jag tycker fortfarande att det känns högfärdigt och inte alls bra att komma och påstå att jag pratar med Gud, eller ens att jag pratar med “kärlek”. Hur kan man prata med kärlek? Kan jag inte kalla dig för något annat?

-Du kan egentligen kalla mig för vad du vill, i ditt huvud är jag ju densamma ändå, rösten.

-Fast det känns inte så bra att prata med sig själv heller, i alla fall inte så offentligt som det blir här. Jag funderar på om jag ska “låtsas” att det är någon helt annan, “vanlig människa” jag pratar med.

-En lögn?

-Nja, en vit lögn kanske….

-Lögner är aldrig bra.

-Det är förstås. Men hur ska jag kunna veta att du verkligen är Gud. Allt andligt inklusive Gud är lite luddigt tycker jag. Jag har t.ex. i min “fantasi” kontakt med en smal man med hatt, portfölj och cykel, en gammal dam med käpp i handen och knut i håret samt en liten flicka i fyra, fem års åldern. Men någon har sagt mig att det inte är min fantasi utan någon “på andra sidan”. Jag har t.o.m. haft en annan person som beskrivit den gamla damen utan att jag ens sagt något om henne. Om dessa tre inte är min fantasi, vilka är de då? Vad är det som säger att det inte är den lilla flickan som är Gud?

-Din tro.

-Min tro?!?

-Ja, du tror inte att den lilla flickan är Gud, men det kan hon vara. Jag har sett henne och hon är ju ljuvlig.

-Ja, det är hon verkligen. Men vem är hon då?

-Hon är en av de som ger dig stöd i livet. Precis som mannen med cykel, kvinnan med käpp och jag gör.

-Så jag har tre olika “personer” i min fantasi som egentligen inte är fantasi utan stöd i livet och så har jag en röst som kallar sig själv för Gud. Det är ju ingen normal människa som skulle tycka att det är rimligt.

-Du kan tycka vad du vill, men mig hör du i alla fall.

-Ja, det gör jag. Betyder det att något är fel på mig? Kanske jag ska kontakta sjukvården?

-Det tror jag inte du behöver. Du har väl inte ont någonstans p.g.a. samtal med mig?

-Nej.

-Och det som jag har sagt till dig har det skadat dig på något annat vis?

-Nej, egentligen tvärt om.

-Då så. Det har alltså inte lett till något dåligt att prata med mig?

-Nej, inte hittills, men att skriva här det du säger är annorlunda.

-Tänk om det du skriver här idag hjälper någon då? Jag pratar ju i mångas huvud.

-Jag vet inte. Hur skulle det kunna hjälpa någon annan? Alltså jag är tveksam. Nu är detta visserligen andra inlägget jag skriver om och med samma sak. Så jag är kanske redan idiotförklarad.

-Så fort människor inte kan se eller bevisa något så är det fel. Tänk de stackarna för länge sedan som sa att jorden var rund. Inte bara de utan väldigt många vetenskaps män och kvinnor har fått kämpa för att sanningen ska komma fram. Vi har pratat om detta många gånger innan du började skriva något här. Jag tvingar dig inte. Jag tvingar ingen.

-Jag vet. Du har förklarat för mig och det är väl därför som jag skriver trots att jag är tveksam. Vi försöker väl några dagar till så kanske det känns lättare. Nu behöver jag gå och göra andra saker.

Första samtalet

Idag kommer det att bli ett lite annorlunda inlägg. Ett som jag egentligen inte vill göra. Det kommer att bli en dialog. En dialog mellan mig själv och…. ja…. vad ska jag säg… Det är inte med mig själv…. eller är det? Mellan mig och …. någon som pratar i mitt huvud. Det låter inte klokt, jag vet och det är just därför som jag inte vill skriva det här. Men rösten i mitt huvud verkar inte ge sig. Trots att det kan tyckas lite underligt, så har jag fått väldigt intressant information från den här rösten tidigare och nu hör jag den allt oftare. Rösten svarar numera på nästan alla mina frågor och svaren gör mig ibland väldigt förvirrad till en början, men sen blir det tydligt och ofta väldigt självklart, trots att jag inte tänkt så tidigare.

Så, jag frågar väl rösten; Vad tycker du att vi ska prata om idag?

-Om mig.

-Ok. Vad är det med dig som vi ska prata om?

-Jo, jag tycker att du har presenterat mig lite dåligt.

-Ja, men vad ska jag säga då?

-Att jag är Gud

-Det kan jag ju inte säga! Folk kommer på riktigt att tro att jag är galen.

-Det är du inte. Det är alla andra som är galna som inte lyssnar på vad jag har att berätta för dem.

-Så det är inte bara mig du pratar med?

-Nej självklart inte. Jag pratar med alla och då menar jag verkligen alla. Kön, hudfärg och religion spelar ingen roll. Jag pratar med alla. Fast jag pratar på olika vis med olika människor.

-Så du pratar med indianer?

-Ja, fast inte på samma sätt som jag pratar med dig.

-Hinduer, Muslimer, Judar och Kristna?

-Jag pratar med alla.

-Men hur går det till om du är Gud? Vi tror ju inte på samma Gud.

-Det spelar ingen roll. Jag pratar med alla på ett sätt som passar.

-Jag förstår inte. Flera religioner har ju flera olika gudar och vad jag vet så finns det de som tillber naturen. Hur kan du prata med de som har flera gudar i sin tro?

-Du ser mig och upplever mig som en, men hur vet du att det är rätt?

-Nej, det vet jag inte.

-Egentligen är det här inte en religionsfråga eller en fråga om det finns en eller flera Gudar. Alla har rätt att tro på precis vad han eller hon vill. Men det finns något som är större än all tro. Tro, hopp och …..

-Kärlek. Och störst är kärleken.

-Ja, precis. I ditt huvud är jag din Gud. I huvudet på en Hindu är jag en annan Gud. Men egentligen kan du se mig som 100% kärlek och därför spelar det inte någon roll vad du tror på. Så istället för att kalla mig Gud, så kan du kalla mig kärlek om du vill.

-Ok, kärleken :), Tack! Jag tror att vi pausar här för idag. Jag har lite plikter som mamma att ta hand om. Vi får prata mer en annan dag.

Berätta för någon

Mina senaste inlägg är verkligen inget jag är speciellt nöjd med. Krystade är väl det minsta man kan säga. Men nya betydligt mer spännande saker är på gång. Jag har förberett ett par inlägg och jag kan lova att det kommer att bli helt annorlunda.

Jag har länge velat fram och tillbaka om jag ska publicera dem eller inte, men idag fick jag rådet att skriva ett inlägg och berätta att de är på gång. På så sätt har jag ännu inte publicerat dem, men samtidigt är det svårt att dra sig ur och inte göra det.

Det kan vara ett tips till dig som kanske vill men inte riktigt vågar eller vågar, men inte riktigt vill. Om du t.ex. säger till dina kollegor att du imorgon ska börja motionera, då kan du ju hoppa över motionen även imorgon, men vad ska du säga till dina kollegor då? Du har ju sagt till dem att du ska börja. Varför gör du inte det då? Hur dålig undanflykt kan du komma med till dina kollegor? Berättar du för någon annan är chansen stor att de hejar på dig och peppar dig lite extra så att du faktiskt kommer igång.

Så, imorgon kommer första “nya” inlägget, med helt nytt tema.

 

Vad är kärlek?

Sist som jag skrev, så skrev jag att jag med Lileli.se vill sprida kärlek. Men vad är egentligen kärlek? För att kunna sprida kärlek, då måste man ju veta vad det är. Så här säger Wikipedia om kärlek:

Kärlek är ett spektrum av känslor och attityder som präglas av ömhet, tillgivenhet, samhörighet och villighet till uppoffring. Kärleken kan vara riktad mot abstrakta ting som konst eller en nation, mot mer allmänna konkreta ting som naturen, Kyrkan eller till mer specifika konkreta objekt som ens hem, ens husdjur eller en nära medmänniska, inklusive den egna personen. Kärlek i dess olika varianter är ett ofta återkommande tema inom litteratur, film och sång.

loveFör mig är kärlek något otroligt stort. Det finns inte någon hejd på hur stor kärleken är. För mig är allt som gör mig glad och tacksam, kärlek. På Wikipedia står det att kärleken kan vara riktad. Det kan den såklart, men för mig är kärlek mer än så. Tro, hopp och kärlek och störst av dem är kärleken.

Med kärlek går det inte att bråka och slåss, det går inte kriga och döda, det går inte att våldta och att kränka. Med kärlek är man tacksam och respekterar varandra.

Tidigare här i bloggen har jag funderat över det där med olika religioner. Jag tillhör Svenska Kyrkan och tänker fortsätta med det eftersom jag tycker att det är ett trevligt ställe att möta andra på. Däremot håller jag inte riktigt med om allt som sägs i kyrkan. Jag har, som du kunnat läsa om tidigare, provat på Wicca ett par dagar. Trots att båda dessa och även andra “religioner” har en del som lockar mig, så har jag funnit något som för mig är större än alla religioner – kärleken! Men vad jag vet finns det ingen religion som heter Kärlek och kanske att det är lika bra det. Religioner tycks ju ändå bara ställas mot varandra och då uppstår motsatsen till det jag tror på.

Det här inlägget känns lite flummigt…. inte bra…. jag ska försöka vara mer konkret framöver. Men jag tänker att man måste ju veta vad kärlek är om man ska kunna sprida det. Och kärlek är lite svårt att greppa eftersom det ju är så mycket.

Massor med kärlek från mig till dig!

 

Lileli vill sprida Kärlek

Lileli vill sprida Kärlek

Lileli vill sprida kärlek. Så har det stått i kanten på den här sidan till och från ganska länge. Jag vill väldigt gärna sprida mycket kärlek, men vet du vad jag tycker är lite konstigt. Jo, för att kunna sprida riktigt mycket kärlek, då måste man älska sig själv först. Så för att jag ska kunna sprida kärlek till så många som jag önskar, då måste jag börja med att älska mig själv.

Ett problem jag har svårt för (och kanske även du) är faktiskt det där med att älska sig själv. Det är inget vi får lära oss i skolan precis. Även om vi har världens bästa föräldrar så är det inte säkert att de lärt oss att vi ska älska oss själv.

Tänk om alla i hela världen älskade sig själv. Då tror jag att det skulle se väldigt annorlunda ut. Om man älskar sig själv riktigt mycket då är det mycket lättare att också älska andra. Även andra som har en annan åsikt än en själv.

Jag tror att kärlek är det enda som på riktigt kan få krig att sluta, som kan ge mat åt hungriga barn och som kan stoppa både tjuvjakt, skövling av regnskog och massor av annat. Kärleken är fantastisk och tänk att allt detta börjar med att jag älskar mig själv och därefter min nästa.

cropped-flygande-hjarta-bild-copy.png

7 vanor för framgångsrika på film

7 vanor för framgångsrika på film

Jag tycker det finns så många spännande saker på Youtube. Här är en film som jag såg för ganska länge sedan, men idag kom jag att tänka på den igen och var tvungen att leta upp den. För att slippa leta så mycket nästa gång, så tänkte jag att jag sparar den här. Kanske är det någon mer än jag som läser här och gillar den.

Det är en animerad bokrecension. Den är på engelska, men personligen så tycker jag inte att den är speciellt svår att förstå.

Titta alltid framåt

Titta alltid framåt

När du har parkerat bilen för att gå in i din livsmedelsbutik, hur gör du då? Vänder du dig om och kollar så att bilen står kvar för varje steg du tar? Eller går du kanske baklänges in i butiken så att du har bra koll på vad som händer där du precis har passerat. Om du går baklänges, hur många gånger har du i så fall krockat med andra människor, lyktstolpar eller butikens skyltar? Personligen gör jag så att jag parkerar bilen, tar sikte på butikens dörrar och går sedan raka vägen dit. Jag vänder mig inte om utom möjligen lite åt sidan för att hålla koll på trafiken och parkerade bilar så att jag inte blir överkörd.

Jag skulle tro att det är ganska ovanligt med folk som går baklänges överhuvudtaget. Jag har då inte sett någon i alla fall. Möjligen någon som vänder sig om och tittar bakom sig, men vanligtvis är det inget vi gör hela tiden.

Då kan man ju undra varför vi gör så när det gäller våra liv. Vi är många som tittar tillbaka på vår barndom, på tiden i skolan och hur det var då och då. Vi lägger gärna skulden för det som har varit när vi inte når våra mål. Jag har själv gjort det. Och inte bara tittat tillbaka, jag har i mitt huvud ältat fram och tillbaka hur jag skulle gjort istället och vad jag skulle sagt istället. Jag har lagt skulden på än det ena än det andra av vad som hänt tidigare i mitt liv.

När man i sitt liv ägnar allt för mycket tid och energi på det som har varit, då är det väldigt svårt att komma framåt utan att man krockar med livets medmänniskor och skyltar gång på gång. Krockarna leder i sin tur till ännu fler saker som man skulle kunna älta fram och tillbaka.

Min uppmaning till dig är därför att alltid titta framåt. Det är tid att lämna det som varit. Det står till och med i bibeln. Filipperna 3:13, 14 säger:

“Jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och jagar fram emot målet”

Ta sikte framåt. Vad ska du uppnå idag? Den här veckan? Det här året? Sätt fokus på det istället och sluta vänd dig mot det som har varit som du ändå inte kan påverka.

bla-prick

Läsning för framgång

Läsning för framgång

Jag läste/hörde någonstans att av världens mest framgångsrika personer så läser 88% något varje dag. Av övriga så är det endast 2% som läser något varje dag. Förmodligen inte bara läsningen som gör att de är framgångsrika, men skillnaden är anmärkningsvärd tycker jag.

Att läsa är rena medicinen. Förutom att man eventuellt kan tillhöra den framgångsrika skaran i världen om man läser dagligen, så motverkar läsning stress, ger bättre sömn och gymnastik för hjärnan.

Enligt en tidningsartikel i tidningen land (nr6. 2015) så räcker det med 10 minuters läsning för att stressnivån ska minska med i genomsnitt 68%. Man har jämfört läsning med andra typer av aktiviteter som t.ex. att lyssna på musik och att ta en promenad, men det var läsningen som gav bäst effekt för att minska stressen.

Att läsning fungerar som gymnastik för hjärnan är kanske inte så konstigt, men tänk på vilka effekter det får att träna hjärnan. Hjärngympa kan bland annat leda till bättre minne, bättre koncentrationsförmåga och det kan t.o.m. fördröja symtom på alzheimer.

Själv har jag antagit en utmaning som går ut på att jag varje dag ska läsa något. I minst 10 minuter ska jag läsa. Om du inte redan tillhör dem som regelbundet läser, så kanske det är tid att börja nu. Tack vare våra bibliotek behöver det inte kosta dig något heller, bara att sätta igång.

landskapsbok