mera mål formulering

Idag har jag inte en aning om vad jag ska skriva. Därför frågar jag rösten (min Gud) direkt, Vad ska vi prata om idag?

-Vi skulle kunna fortsätta på det vi började igår, att sätta upp mål.

-Ok, gärna. För mig är det fortfarande aktuellt. Jag har inte kommit så långt att jag skrivit ner några än.

-Just precis. Det var ju det jag sa till dig igår. Det viktigaste med att skriva upp mål, är att faktiskt ta papper och penna och skriva ner målen.

-Ja, jag vet. Sedan sa du att jag skulle ha målen tillgängliga. Har du några fler tips?

-Ja. Ett tips är att inte ha för många mål på en gång. Visst du kan drömma och ha visioner för många olika saker, men om du verkligen vill lyckas med dem, så är det bättre om du försöker fokusera på ett par stycken åt gången. Så även om du fyller en hel a4 sida med mål och drömmar, så försök att börja med ett eller ett par. Välj ut de som är viktigast för dig.

-Det låter lite tråkigt.

-Det är det inte. När du når det målet du har valt ut, kommer du att känna dig så otroligt mer motiverad att ge dig på nästa mål. Om du istället börjar på tjugo olika mål, så är risken att du kommer halvvägs och inte ens det på tio av målen. De andra har det inte hänt något med. Tio halvklara mål kommer att stressa dig och dränera dig på energi.

-Kanske det. Men om jag har mål/visioner inom helt olika kategorier, som inte motverkar varandra. T.ex. så skulle jag behöva gå ner i vikt och bli mer vältränad. Kan jag inte ha det som ett mål samtidigt som jag har ett mål som är kopplat till mitt arbete.

-Det kan du ha. Men du måste vara medveten om att ju fler mål du har desto större risk att du inte kommer att nå något av dem.

-Jag ska tänka på det. Något mer?

-Det finns mycket att säga om det där med att sätta upp mål och att skriva ner dem. Men en sak som är viktig är att vara noga med hur du utformar ditt mål. Ett mål som du sa “att gå ner i vikt”. Det är som gjort för att misslyckas.

-Ok, och hur tycker du att jag ska skriva?

-T.ex. jag ska väga xx kilo den 31/7.

-Ok. Jag fattar.

-Men kom också ihåg det som jag nämnde redan igår. Du måste verkligen vilja nå ditt mål. Det betyder att om du vill väga xx kilo den 31/7 så betyder det att du kanske måste avstå från vissa saker som du gillar (äta tårta på kalas) och kanske du måste göra saker som du tycker är tråkiga (ut och motionera när regnet vräker ner). Är du beredd att göra det? Det är en sak du bör tänka på redan när du formulerar ditt mål.

-Hmmm. Ok…. tack. Nu har jag fått lite mer att fundera över. Jag tror vi pausar här för idag. Jag ska försöka hinna med det där med att skriva några mål imorgon. Det kanske dyker upp fler frågor då.

-Gör så.

-Hmmm tack för idag!

-Tack själv!

nytt år, nya mål

Nytt år, men samma jag som förut. Det är egentligen inget som har ändrats sedan igår. Det är bara ett nytt årtal. Då kan man undra varför just idag är så speciellt. Vad är det vi kan börja på idag som vi inte kunde börja igår? Varför kunde jag inte lova något i förra veckan, varför var jag tvungen att vänta till det här nya året började? Det kan man verkligen undra. Jag antar att det är för att vi tänker att ett nytt år har nya förutsättningar med sig. Det har det, men varje dag har väl nya förutsättningar med sig. Hmmm… Nåja, jag har i alla fall bestämt mig för att sätta upp nya mål för mitt liv. Det blir nya mål inom flera olika områden. Hem, hälsa och arbete t.ex. Jag har inte bestämt mig för vilka än, men det har jag bestämt att jag ska ha gjort innan den här veckan är slut. Vad är det viktigaste att tänka på när man ska sätta upp nya mål?

-Att sätta upp nya mål.

-Ehhh. Ja, jag sa det. Nya mål, vad är viktigast?

-Det viktigaste är att du sätter upp några mål.

-Aha… du menar så. Men ok. Jag har bestämt mig för att göra det. Sedan då?

-Du har bestämt dig ja, det är en sak, men du har inte gjort det än.

-Nej.

-Just det, Det viktigaste är att du gör det, inte bara säger att du ska göra det.

-Ok. Men när jag håller på att göra det, vad är viktigast då.

-Det är faktiskt att du håller koll på var du har listan med dina mål. Det funkar inte att du skriver upp dem en gång, lägger dem i en låda och sedan inte tittar på dem igen. Då kommer du att glömma bort dem. Gör du det, då kan du lika gärna låta bli.

-Ok, så steg ett är att skriva ner dem. Steg två är att hålla koll på var man har dem. Finns det något tredje steg för att lyckas med att skriva ner mål?

-Jag tycker inte att du ska se dem som olika steg. Det är flera olika saker du behöver tänka på, men det är inte olika steg.

-Nähä… men finns det något mer tips? Jag tycker du drar ut på samtalet i onödan.

-Gör jag inte. Du vill helst ha alla svaren med en gång, men det funkar inte så. Du måste ta till dig det i omgångar.

-Åååå tråkigt! Kan du inte bara svara på min fråga. Vad är det viktigaste när jag ska sätta upp mål.

-En sak är att du verkligen gillar det du sätter upp. Du måste verkligen vilja nå målet. Du måste vilja det så mycket att det känns i hela kroppen.

-Men om man inte har sådana mål då?

-Det har alla. Det kanske bara är det att du inte är van att drömma stort. Men det kan du öva upp.

-Suck…. det känns som ett helt annat samtalsämne. Eftersom du drar ut på alla svar, så tror jag att jag vill avsluta här. Jag har i alla fall fått veta att det viktigaste med att skiva mål är att skriva dem och att veta var man har dem.

-Ja, det är det viktigaste och det var ju det du ville ha svar på idag, inte sant?

-Jo, kanske det…. Godnatt!

-Godnatt!

 

Sista dagen

Jaha, då var vi framme vid sista dagen på det här året. Då är det kanske meningen att man ska reflektera över året som har gått och göra upp planer för året som kommer. 2016 har väl varit ett helt ok år, men jag är ganska säker på att 2017 kommer att bli ett mycket bättre år. Jag vet inte exakt varför, det bara känns så. Eller vad säger du?

-Det kan jag bara hålla med om. Oavsett vilket så är det bra att ha den inställningen som du har för bara det gör att det kommer att bli bra.

-Skönt att höra. Har du något att tillägga om året 2016?

-Nej, inte så mycket. Jag kan bara säga att även 2016 har varit ett bra år. Det har gett dig många nya kunskaper och insikter. Vissa av insikterna har du lärt dig den så kallade hårda vägen, andra inte.

-Så är det nog. Vad kan du säga om det kommande året då?

-Inte så mycket heller. Det har ju betydelse vad du tänker göra med året. Om du tänker lyssna på mina råd eller om du inte tänker göra det.

-Jag ska nog försöka lyssna till dina råd. De har ju varit bra för mig hittills. Ska vi avsluta det här året nu då?

-Ja, det kan vi om du vill.

-Ok, Gott Nytt År!

gott-nytt

mer stress-samtal

Jag är trött, helt slut faktiskt. Jobbigt. Jag vill inte klaga, men samtidigt vill jag inte låtsas att jag är någon typ av super-kvinna. Vad kan man göra när man känner såhär?

-För det första är det inte speciellt konstigt och inte är du ensam om det heller. Jag sa ju till dig innan jul att du skulle tagga ner och det gjorde du. Men du kör fortfarande alldeles för fort. Livet är inte en motorväg och även om det hade varit en motorväg så är det inte meningen att man ska köra fortare än tillåtna hastighetsgräns. Din väg genom livet ska snarare ses som en liten stig i skogen. En stig där det finns massor att upptäcka, en stig där du inte kan ta dig fram hur fort som helst. Du befinner dig på stigen och får till dig alla intryck, men du far fram som om det vore motorväg. När man befinner sig på en lite skog i stigen ska man gå långsamt fram och titta på allt man passerar. Kanske stanna upp och studera lite mer noga det man går förbi. Om du är ute och går i skogen och plötsligt ser en vacker blomma eller ett spännande djur, då stannar du upp och tittar på det. Eller hur? Men så gör du inte i livet, trots att livet är som den där stigen i skogen så kör du som om du vore på motorvägen och alla de där intrycken som du egentligen ska ta tid på dig att smälta och ta in, de stockar sig och du hinner inte med att ta hand om dem alla när du far fram i motorvägshastighet. Du hade en fantastisk jul tillsammans med nära och kära, men stannade du upp och njöt av den? Igår kom den där nya hästen till gården, hur upplevde du den? Man skulle också kunna likna ditt liv med ett rum fyllt av tv-apparater. Alla apparaterna är påslagna på olika kanaler för att du ska hinna se så många olika program som möjligt på kortast tid. Men hur bra blir det?

-Men så är det väl ändå inte. Jag tycker att du överdriver.

-Gör jag?

-Ja, det tycker jag. Men frågan var vad man ska göra när man känner såhär.

-Stäng av några av de där tv-apparaterna. Sakta ner. Njut av varje dag, varje sekund. Livet är ingen tävling.

-Men jag tycker inte att jag tävlar. Jag tycker att jag har saktat ner.

-Det har du, men inte tillräckligt. Eftersom du känner som du gör så har du mer du behöver göra på den här fronten.

-Hmmm… men hur ska jag göra det?

-Du måste se över hela ditt liv. Du kanske behöver avsluta något. Ett problem är faktiskt att du har så många olika påbörjade projekt och de ligger och gnager i dig hela tiden tills de är avslutade. Inte bara projekt, du behöver rensa hela ditt hem. Du har för mycket saker som tar din uppmärksamhet.

-Jag vet. Jag har påbörjat röjning av hela huset, men det tar tid. Jag har många saker.

-Det vet jag, men du kanske ska försöka mera.

-Nyss sa du att jag skulle tagga ner, inte försöka mera.

-Jag vill att du ska tagga ner, men jag vill att du ska försöka avsluta några av dina projekt också. De stressar dig bara. Koncentrera dig på en eller ett par saker och avsluta dem.

-Men om jag inte vill avsluta dem då?

-Det är ditt val. Jag ger bara råd.

-Hmmm…

-Och en sak till. Jag har sagt det många, många gånger förut. Du behöver sitta still och göra ingenting ibland. Och då menar jag ingenting. Inte planera kvällsmaten eller morgondagens aktiviteter. Inte läsa, inte skriva, inte titta på tv. Du behöver göra ingenting. Det är när du gör ingenting som du får möjlighet att sortera in alla de där intrycken på rätt plats. En sak som utbrända upplever är problem med minnet. Det är inte alls konstigt. De har inte hunnit sortera in allt på rätt plats i “hårddisken”/”mappsystemet” i hjärnan. Finns det inte där som det borde vara, så hittar hjärnan inte det när man behöver det.

-Hmmm… Ok, jag tror jag ska sätta mig och göra ingenting en liten stund.

-Ja, gör det. Det låter klokt. Förmodligen det du behöver bäst just nu.

-Ok, tack för idag.

-Tack själv!

Hobby

Jag har överlevt. Ja, ibland är det lite mycket runt jul så det kan vara befogat att meddela att man faktiskt fortfarande lever. För mig blev det en ganska lugn och trevlig jul. Jag ansträngde ju mig att tagga ner och det lyckades jag ganska bra med. Nu börjar det bli dags att förbereda nästa högtid, nyår! Fast även till nyår tänker jag tagga ner. Det blir bara vi själv i familjen som ska fira den tillsammans så det kommer att bli lugnt och städat. Dessutom ska en av sönerna jobba dagen efter. Men en trerätters meny ska jag försöka skapa. Fast det behöver inte vara så märkvärdigt. Barnen blir lyckligast om de får pulver-chokladpudding till efterrätt, så det blir enkelt.

Jag undrar vad min röst har att säga idag. Det var ju ett tag sedan vi pratade med varandra här.

-Ja, här ja. Men vi har ju pratat med varandra “offline”.

-Ja, det kan man ju säga. Vad tycker du att vi ska prata om idag då?

-vi kan prata lite om det där med hobby eftersom det är något du funderat på de senaste dagarna.

-Gärna. Vad finns det att säga om det då?

-Jo, att det är bra att ha en hobby.

-Ok, spelar det någon roll vad det är för hobby då?

-Nej, inte egentligen. Det ska förstås inte vara något som skadar någon eller något. Varken en själv eller någon annan.

-Nej, det är förstås. Men spelar det någon roll om jag väljer att sticka, lägga pärlplattor eller går ut i skogen för att plocka svamp.

-Nej, fast det där med svamp blir kanske lite svårt just idag.

-Ja, jag vet. Fruset här idag. Ett problem med mina hobbys är att jag har så många. Jag gillar att pyssla, jag gillar att vara med mina djur och att vara ute i naturen. Jag gillar att skriva dagbok och att läsa utvecklande böcker.

-Det är faktiskt ett problem. Det gör dig stressad. Du vill så många olika saker, men du hinner inte med allt som du vill.

-Vad kan jag göra åt det då?

-Inget. Du är sådan som person, en som gillar många olika projekt. Du får bara försöka tänka på så att det inte stressar dig för mycket. Annars är det helt ok med många projekt och hobbys. När du tröttnar på en sak så kan du hoppa på nästa. Problemet blir när du vill göra alla saker samtidigt. Men då får du helt enkelt välja. Det är inte mer med det.

-Kan man lägga för mycket tid på en hobby?

-Nej, det kan man inte. Din hobby behöver du för att må bra. Den får dig förhoppningsvis att släppa alla krav och måsten som du har i övriga livet. Den kan vara ett sätt för dig att ladda batterierna.

-Men jag tänker på de som håller på med dataspel. De kan ju bli helt inne i det och göra det till ett beroende.

-Det är en helt annan sak. Då är det beroende vi pratar om och det har inget med en hobby att göra.

-Hur kan man veta när det är ett beroende och inte längre en hobby?

-När du inte kan vara utan din hobby och om den inkräktar på dina normala sysslor. Om du t.ex. inte går till jobbet för att ägna dig åt din hobby, då har det gått för långt. Eller om du glömmer att äta och sova. Då måste du tänka om.

-Kan man bli beroende av andra hobbys än dataspel?

-Det kan man. Men det är inte så många som blir det och de som blir det erkänner det knappast och därför lär du förmodligen inte höra talas om någon som är beroende av sin hobby.

-Så om man sätter sig med sin hobby så fort man kommer hem från jobbet, sitter med den hela eftermiddagen/kvällen, så är det ok så länge man kommer ihåg att äta och och sova.

-Ja, är det så att du blir sittande flera timmar med din hobby så behöver du kanske det. Det kan ju t.o.m. vara så att du inte ska ha din hobby som bara hobby och då är det bra att lägga mycket tid på det.

-Vad menar du?

-Om du har som hobby att sticka. Då kanske det inte är bara en hobby för dig. Det kanske är så att du så småningom ska leva på din hobby. Ha den som ditt arbete. Du kanske ska sälja stickade tröjor. eller Öppna en egen butik med garn och stickor. Du kanske ska hålla kurser och lära ut stickning. Möjligheterna är oändliga. Men för att börja med hobbyn som arbete så behöver du kanske tillbringa många timmar med den för att bli så bra på den att du faktiskt kan ta betalt för det du gör.

-Intressant. Jag ska genast gå och sätta mig med en av mina nyare hobbys som jag gör tillsammans med dottern. Pärlplattor 🙂

-Låter som en bra idé.

God Jul

Igår pratade de på nyheterna om det där med höga krav på sig själv och att hinna med allt som man vill den här veckan. Det är helt klart mer än jag som har problemen. Alltså egentligen är det ju helt galet. Det där med julklappar behöver vi ju inte köpa i sista veckan innan julafton. Vi har ju 51 andra veckor på oss att göra det. Måste ju gå att göra någon annan gång på året än just sista veckan.

Själv ska jag åka ifrån man och barn idag. 20-25 mil ska jag köra för att komma till min mamma. Jag ska även hälsa på min mormor och morfar och imorgon ska jag ta med mig min mamma hit. Normalt åker hon tåg, men med spricka i knät så blev det inte. Vill jag ha hit henne så får det bli en liten tur med bilen. Hoppas att det inte är allt för mycket trafik. Jag ska försöka köra mitt på dagen. Jag hoppas att jag hinner torka av golven i huset innan jag åker, så är allt klart när jag kommer tillbaka imorgon. förmodligen blir det inte mycket mer skrivit här på ett par dagar. Förutom min mamma så kommer vi att ha flera andra inneboende hela julhelgen, så det blir nog inte så mycket tid över till att skriva något. Därför önskar jag nu alla en riktigt God Jul!

god-jul-stjarnor

Mera måste

För ett tag sedan pratade vi om måsten här. Jag tyckte inte att jag fick avslutat det där riktigt. Jag var för trött just den kvällen. Men vi kanske kan göra ett nytt försök idag. Nu har jag visserligen glömt vad det var jag tänkte att jag ville ha sagt mera, men jag kanske kommer på det om vi börjar prata om det. Det där med måsten är jag nog inte ensam om och jag tänker att december månad är en måste månad. Man måste göra både det ena och det andra. Man måste köpa julklappar, fixa massor med mat, hälsa på alla man känner och helst några till.

-Men alla de här sakerna måste du verkligen inte göra.

-Jo, men det känns så. Alla andra gör så.

-För att alla andra gör så behöver inte du göra.

-Ja, men man måste vara snäll och det där med julklappar är ju roligt.

-Det är inte roligt om det blir ett måste och om man känner ångesten komma krypande.

-Den där ångesten har jag känt av.

-det vet jag, men nu verkar det som att du släppt den.

-Inte släppt, jag handlade lite mer. Då gick det över.

-Jag antar att du själv hör hur dumt det här låter.

-Ja, det gör jag faktiskt. Men vad ska jag göra åt det?

-Som vanligt, du måste varva ner. Inte ha så höga krav på dig själv. Du duger precis som du är. Du blir inte en bättre människa för att du handlar drivor med julklappar. Kanske snarare tvärt om. Du kanske är en bättre människa om du inte bygger på det där berget med prylar som hamnar på soptippen. Du kanske är en bättre människa om du inte köper en massa nya saker som kräver en massa resurser för att ta fram.

-Hmmm… Jag har inte tänkt på det så. Men barnen då. Vad ska jag säga till barnen?

-Dina barn är väldigt förstående. De är väldigt insatta i miljöfrågor och du skulle kunna förklara för dem att berg med julklappar inte är bra för miljön.

-Det är knappt att jag behöver förklara det. De vet nog redan det. Men kanske att jag skulle ta och påminna dem. Fast nu har jag ju redan handlat klart. Och det har faktiskt blivit betydligt färre paket i år. Till dottern har det dessutom mest blivit kläder som hon ändå behöver nya. Hon har ju vuxit ur de gamla.

-Ja, jag vet.

-Jag tror att vi avslutar här för idag. Ditt råd är alltså; Varva ner, inte så höga krav på sig själv och jag duger precis så som jag är.

-Exakt!

-Ok, tack för idag!

mina egna krav

December är verkligen en intensiv månad. Precis som om man ska göra allt just denna månad. I både Januari och Februari är allt nästan helt dött. Mars, april och maj väntar man mest på sommaren och när sommaren kommer då kopplar man av och tar det lugnt. Sen kommer hösten…. redan i september börjar en del butiker/varuhus att hetsa oss inför denna månad.

För mig är julen otroligt viktig. Jag har själv haft lyckan att få fira många fina julaftnar med båda föräldrarna och dessutom morföräldrar och andra kära släktingar. Det dukades upp julmat i långa rader och julklappar i berg. Det var precis så som man kan önska sig. Just för att jag själv fick uppleva en sådan underbar jul, så vill jag ge det till mina barn. På kvällen innan julafton ligger jag därför vaken och grubblar över julklapparna som ligger under granen. Kommer de att bli uppskattade? Är kålen lagom salt, har jag tagit upp prinskorvarna från frysen…. Jag önskar att jag kunde slappna av lite mera och njuta även dagarna innan. Men det verkar inte gå. Jag vill så gärna att mina barn ska få den perfekta julen varje jul. Den bästa någonsin. Men jag vill samtidigt kunna vara mer avslappnad. Kan jag få något tips kanske?

-Det där med att ha höga krav på sig själv är vanligt. Du har inte höga krav på dig själv bara till jul. Jag tycker att du har det året runt. Allt måste inte vara perfekt. Även det som inte är perfekt, är ju egentligen perfekt det också.

-Ja, men jag är sådan.

-Det kan ha att göra med dålig självkänsla. Du tror att du inte duger som mamma, som partner, som företagare, som vän, dotter, eller ens som vanlig människa om du inte är och gör perfekt. Du behöver stärka din självkänsla.

-Men det tycker jag att jag har gjort.

-Det har du. Men om du tänker efter så har du faktiskt sänkt dina krav på dig själv den här julen. Du har överlåtit några saker på andra personer. Och det där med julklappar har du faktiskt lyckats tagga ner något.

-Ja, men det där med julklapparna känns inte bra. Jag våndas redan för hur det ska bli. Dottern fick ju en telefon för någon månad sedan och det var egentligen hennes julklapp. Det betyder att hon inte kommer att få så många paket på själva julafton. Det kommer att kännas förfärligt att hon ska sitta där och inte få öppna några paket.

-Men snälla du, hon kommer ju att få paket. Du har ju köpt flera saker.

-Ja, men det är små saker. Tänk om hon blir besviken.

-Du måste prata med henne om detta. Förklara för henne att du känner såhär.

-Tror du att det hjälper?

-Ja, det tror jag. Det är ju inte så att hon blir helt utan paket medan alla andra öppnar massor. Du har ju köpt saker som hon verkligen kommer att gilla.

-Tror du?

-Ja. förresten har du ju världens bästa grej på gång för en tjej som henne. Det ska ju komma en till häst till gården, är det inte så.

-Jo, men den är inte hennes.

-Nej, och tur är väl det. Men du förstår väl hur glad hon kommer att bli när den dyker upp.

-Ja, det får vi väl hoppas. Men det är ju ett osäkert kort den där hästen. En jättegammal en.

-Ja, men det är förmodligen helt perfekt för er.

-Hur kom vi in på det här? Hur kan det bli att vi pratar om häst nästan varje gång nu.

-Det var för att du var osäker på dotterns julklappar.

-Suck…. det är nog bäst att vi slutar här. Jag ska faktiskt gå och prata lite med dottern. Hoppas att det hjälper.

-Gör så. vi hörs!

Upp som en sol och måste

Upp som en sol, ner som en pannkaka. Igår fick jag ett fantastiskt positivt besked (privat och ännu inte officiellt, så därför kan jag inte skriva mer om det här och nu). Idag fick jag ett besked som fick mig att nästan ramla ner genom jorden. Mitt när jag står på torget för att handla lite mat av finare kvalitet, så ringde telefonen. Det var dottern som ringde och hon berättade att vår ena häst verkade sjuk. Kollik. För den som inte vet något om hästar så säger det inget, men Kollik är en väldigt allvarlig sjukdom som de till och med kan dö av. Nu har hästen återhämtat sig, men det kändes verkligen som om det var upp som en sol ena dagen och ner som en pannkaka idag. Man kan ju undra varför det inte kan vara lite mer lagom.

-Det skulle du tröttna på.

-Kanske det. Men vi kan väl prata om något mer neutralt idag. Just nu är jag helt slut av dessa båda dagars känslostormar.

-Jag förstår det. Vi behöver inte prata om något alls. Vi behöver inte prata varje dag. Det är visserligen bra att hålla kontakt med sin Gud eller Röst som du kallar det, varje dag. Men det finns inget måste.

-Det är skönt att det inte finns något måste. Jag tycker det finns så många måsten ändå runt omkring.

-Men har du redan glömt ett tidigare inlägg som du skrivit här. Det var länge sedan, men det handlade om att det inte finns några måsten.

-Jo, jag vet att jag skrev det, men det är svårare att efterleva det i verkligheten än att skriva om det.

-Ja, men du kan ju inte säga en sak och göra en annan.

-Nej, jag vet, det är inte bra. Men det är inte så enkelt. Jag vill inte ha en massa måsten, men de bara kommer av sig själv.

-som vad t.ex.?

-Tja, jag är tvungen att åka och handla mat ibland. Idag till exempel. Hade jag inte gjort det så hade stora delar av familjen blivit utan frukost imorgon.

-Men är det ett måste?

-Ja, det tycker jag nog. Mat måste vi ha och den kommer inte hit av sig själv.

-Nej, det är förstås, men idag var du på tre olika ställen för att handla mat. Tycker du att det är rimligt?

-Nej, inte egentligen, men jag vill gärna ha bra mat. Mat som jag vet är producerad på ett bra sätt, helst riktigt lokalt och med omtanke. Men den lokala mattillverkaren har inte allt. Han erbjuder inte jordnötter som jag ska ha till julgodiset som ska göras i helgen. Han har inte blockchoklad och inte frukostflingor. I det stora varuhus där jag köpte dessa varor har de ingen god juice. Jag kunde visserligen kört till en butik som hade både juice och allt det där andra, men det stora varuhuset skulle uppsökas ändå eftersom jag hade andra grejer som jag skulle ha därifrån.

-Du kommer med undanflykter. Det är inte bra. Det är ju ett val du har gjort. Det var inget måste. Du kunde åkt till det ena stället, det hade räckt. Då hade du fått massor med tid över till andra saker.

-Ja, men….. det kändes som måste.

-Det var det inte. Det var ditt val.

-Hmmm… nu orkar jag inte mer idag vilket är synd. Annars hade jag gärna diskuterat mera kring det här med måste. Vi kanske kan fortsätta med det en annan dag. Nu ska jag gå ut och titta till hästen en sista gång innan jag landar på huvudkudden.

-Gör så. Godnatt!

-Godnatt!!

Snart jul

Jag undrar hur länge jag ska hålla på och skriva den här typen av inlägg. Inlägg som är som samtal mellan mig och rösten i mitt huvud. Rösten som jag allt mer börjar erkänna som min Gud. Ska jag inte skriva några vanliga inlägg?

-Nej, du ska skriva såhär. Det blir jättebra. Det som du kallar vanliga inlägg finns det redan flera av.

-Varför gör jag detta egentligen? Vad är det bra för och vad ska det leda till?

-Det har du och jag redan pratat om privat och jag tycker att vi håller det så tillsvidare.

-Ok. Är det något speciellt du vill ha sagt idag då?

-Jul….

-Ja, jul. Jag har adventsljusstakar i fönstret och förberett en del annat.

-Ja, precis. Det är därför som jag vill påminna om en sak. Julen är inte någon tävling! Ta det lugnt, sänk kraven. Vad är viktigast?

-Ehhh…. julmaten kanske.

-Nej, din hälsa. Alltid ditt välbefinnande i första hand. Stress och välbefinnande hör inte ihop. Du och jättemånga andra måste tagga ner.

-Men jag vill ju att alla ska vara glada.

-Ingen är glad om du stressar till kollaps.

-Så mycket stressar jag verkligen inte.

-Nej, inte just nu kanske, men du behöver verkligen lugna ner dig.

-Ok, jag ska tänka på det. Mindre stress, mer jul!

-Precis!

-Ska vi hålla det så här kort idag?

-Ja, varför inte?

-Inte vet jag, men du brukar ha så mycket att säga.

-Det har jag, men vi kan väl ta lite i taget.

-Ok. Vi hörs igen en annan dag!

-Absolut!