Den här gången stannade Johan kvar på sjukhuset lite längre. Det var inte något med hans hjärnskakning som hade direkt förvärrats, men att behöva åka in igen hade fått Johan att erkänna att han var sämre än vad han tidigare velat medge.
Sillen och Skorpan turades om att besöka Johan på sjukhuset och varje dag hade de med sig någon av de andra kollegorna på lagret. Camilla och Sofie följde inte med någon gång. Sofie hade fått annat att tänka på. Hon hade lämnat bilen på årlig service på verkstaden och där visade det sig att det hade börjat en ny kille. Och som så många andra kunde inte han heller hålla sig ifrån Sofie. På kvällen efter att hon hämtat bilen ringde mekanikern och frågade om hon ville gå och äta en bit mat tillsammans med honom. Till allas förvåning, hade hon svarat ja.
-Vad har den där killen som inte jag har, sa Biffen till henne.
Men hon svarade inte och försökte ignorera allas kommentarer om hur orättvist det var. Sillen och Skorpan sa inte mycket, men tänkte på Johan. De bestämde snabbt att de inte skulle berätta för honom att Sofie skaffat kille. Johan hade ju berättat för dem om hur Gud hade sagt till honom att det var meningen att det skulle bli Johan och Sofie.
När Johan fick komma hem igen från sjukhuset så återupptog Sillen och Skorpan turerna till Johans lägenhet direkt efter jobbet, men de sa inte något till honom om Sofies nya kärleksrelation. När Johan varit hemma i nästan tre veckor, började han prata om att han ville åka tillbaka till jobbet och säga hej till alla.
-Det var ju så länge sedan jag var där och jag saknar både jobbet och de andra killarna. Nu sedan jag kommit hem har jag ju bara sett er hela tiden. Dessutom är det ganska tråkigt att bara gå här och inte göra något.
Sillen och Skorpan försökte förhala Johans besök. En vecka var det inte något större problem att förhala diskussionen, men sedan började han tjata mer och mer. För varje gång Johan sa något om att han ville komma tillbaka, blev Sillen och Skorpan allt oroligare och irriterade på varandra. Hur skulle det bli om Johan fick veta att Sofie hade en annan?
Till slut kunde inte Sillen och Skorpan hålla emot Johans tjat längre. Onsdagen i veckan därpå skulle Johan komma till jobbet efter fyra. Det hade gått över sex veckor sedan han lämnade sjukhuset för andra gången.
Nu hade han vant sig vid flera vanliga vardagssaker igen. Han åkte nu med hissen upp och ner till sin lägenhet utan några problem. Han hade också beställt en rullator som han tog med sig ut varje gång. Inte för att han behövde den egentligen, men han tyckte att det var skönt att ha som en trygghet om han blev yr och ville sätta sig och vila lite. Sillen och Skorpan tyckte det var pinsamt med en kompis som gick med rullator, men de ville ju inte heller att han skulle falla omkull på gatan, så de sa inget.
Det bestämdes att Johan skulle gå själv till jobbet, men att Sillen och Skorpan skulle komma och möta honom när de slutat. De bestämde att besöket skulle bli efter att de andra lager killarna gått hem så att det skulle vara lite lugnare första gången efter olyckan.
Sillen och Skorpan var i det närmaste i upplösningstillstånd ju närmare tiden för Johans besök kom. Vad skulle de säga, hur skulle de kunna undanhålla hemligheten om Sofie. De grälade med varandra hela dagen. Sillen sa:
-Vi skulle berättat från första början. Nu kommer han att tycka att vi är taskiga som inte sagt något.
-Men det var ju för hans eget bästa.
-Alltså, vad håller ni två på med, undrade Camilla. Sedan Johan krockade med stolpen har ni varit så konstiga. Jag förstår inte vad det är med er. I flera veckor har ni gått omkring här och tisslat och tasslat och Skorpan, du som alltid skojade så friskt, vi har inte hört ett skämt från dig på flera veckor. Dessutom blir det bara värre och värre. Vad bråkar ni om? Är det något jag kan göra för att hjälpa er? Har det blivit för mycket för er att hjälpa Johan.
-Nejdå, det är inget, försökte Sillen. Vi är som vanligt.
-Det ser jag ju att ni inte är. Ni har aldrig bråkat förut. Innan, precis efter olyckan, då var ni så snälla mot varandra att jag nästan trodde att ni förlovat er med varandra eller nåt. Är ni inte glada att Johan är på väg tillbaka.
-Jodå, sa Skorpan. Det är inte det, det är bara det att….
-Klaffen Skorpan, röt Sillen.
-Men hon kanske kan hjälpa oss.
-Och hur skulle hon kunna göra det då?
-Nej, nu får ni ge er. Antingen säger ni vad det är eller så får ni gå och göra något annat så jag slipper se och höra er.
-Vi går, sa Sillen och drog med sig Skorpan.
Klockan närmade sig fyra och de andra gick hem för dagen. Sillen och Skorpan bråkade fortfarande. Vad skulle de ta sig till? Om Johan fick veta att Sofie hade en annan kille, så kanske han skulle svimma av chock.
Både Sillen och Skorpan hade börjat läsa Bibeln. Johan hade försökt påverka dem att tro på Gud, men ingen av dem var helt övertygad än. Trots det bad de nu till Johans Gud om hjälp.
-Johan verkar lita på sin Gud och vi har inte mycket att välja mellan, sa Skorpan. Kanske kan han hjälpa oss också.
Så de bad tillsammans till Johans Gud om hjälp att klara ut de närmaste timmarna.
