Sofie hade skickat ett sms till Sillen när hon och Johan satt sig i bilen på Ikeas parkering. De ville ha hjälp med att packa in alla möbler och kartonger från bilen. Det var massor med kartonger och några av dem var väldigt tunga. När bilen rullade in på Blåklintstigen stod det en hel armé med hjälp utanför huset och väntade. Förutom Sillen och Karin som fått meddelandet var även Skorpan och chefen på plats.
-Hej Johan, sa chefen och log med hela ansiktet. Du ser ut att må bättre nu.
-Ja, för att inte tala om Sofie, sa Skorpan. Vad har ni två gjort egentligen?
-Vadå, vad menar du? Vi har varit på Ikea och handlat, sa Johan.
Sofie tittade ner på sina kläder, hon tänkte att hon kanske spillt sylt på tröjan, så som Skorpan stirrade.
-Nejdå, den är på rätt håll, försäkrade Skorpan.
-Vadå på rätt håll?
Sofie förstod ingenting. Men Sillen som hört på Skorpan en stund och visste vad han hade i huvudet gav Skorpan en knuff i sidan.
-Ge dig Skorpan, sa Sillen.
-Men vadå, ser du inte på hennes ögon. Hade ni sex på Ikea eller?
-Skorpan, röt Sillen. Ge dig sa jag.
-Nu tycker jag att du är dum Skorpan, sa Johan. Tror du verkligen att jag skulle göra det.
-Nej, kanske inte, men blev det i bilen på vägen hem då?
-Skorpan!
Nu kunde inte heller chefen låta bli.
-Jaja, jag ger mig. Men ni ser väl… Det riktigt lyser ju om henne. Vi får skynda oss med sängen så att de kan fortsätta.
-Skorpan, röt de alla samtidigt.
-Varför måste du förstöra en helt perfekt dag, sa Sofie. Vi har inte haft sex och vi ska inte ha det heller. Eftersom du envisas med att tjata om saken kan jag informera dig om att vi har diskuterat just detta ämne idag, jag och Johan. Något sex har vi inte haft och vi ska inte ha det heller. Inte idag och inte imorgon. Men jag kan erkänna att lusten finns där om du nu måste veta alla detaljer.
-Tro mig Skorpan, sa Johan, jag har också lust så att det både räcker och blir över, men vi är inte så fixerade som du verkar vara just nu.
-Men varför ska ni inte ha sex då? Det fattar inte jag. Är det en religiös grej eller? i så fall ska jag aldrig bli religiös.
-Nej, men det kanske beror på att vi är olika, du och jag, sa Johan. Hade du inte varit så fixerad, så hade det kanske varit du som åkt till Ikea med Sofie idag.
-Nu var du orättvis. Det var faktiskt taskigt, sa Skorpan. Du vet mycket väl att jag gillar Sofie. Kanske lika mycket som du själv gör.
-Ja, förlåt Skorpan. Det var faktiskt taskigt. Förlåt. Jag blev bara lite irriterad när du tjatar så och när du ger dig på Sofie. Du kunde väl gett dig på mig istället åtminstone. Det borde lysa mer i mina ögon än vad det gör i Sofies. Vi har faktiskt haft en bra dag tillsammans idag, jag och Sofie. Men nu tror jag du släkt den glöd vi funnit under dagen.
-Förlåt Johan. Du har rätt. Det var faktiskt lite taskigt av mig också. Kanske avundsjuka.
-Du får väl leta upp en egen tjej.
-Ja, Skorpan, det borde du verkligen. Det borde finnas massor med tjejer som vill ha dig. Du ser bra ut och rolig är du.
-Nej… Skorpan sänkte huvudet och backade några steg.
-Vadå nej?
-Det går inte.
-Vadå går inte?
-Det finns inga tjejer åt mig.
-Det gör det väl?
-Nej. Skorpan backade några steg till och lutade sig mot motorhuven på Sillens bil. Plötsligt såg han väldigt olycklig ut.
-Men hur är det kompis? Klart att det finns massor med tjejer för dig att välja mellan. Du kan ju få nästan vilken du vill.
-Nästan ja. Men inte Sofie och inte alla de andra som jag försökt med. Det är ingen som vill ha mig när det väl gäller.
-Det är klart att det finns.
-Nej.
-Vad är det du säger Skorpan, sa chefen som la sig i Johan och Skorpans samtal. Jag tror som Johan att det finns massor av tjejer som skulle vara intresserade av dig.
-Du ska väl inte säga något chefen. Du har ju inte heller någon kvinna i ditt liv.
-Nej, men jag har inte direkt letat heller.
-Nej, och jag vill inte längre. Det är bättre än att misslyckas hela tiden. När man fått nej flera hundra gånger så blir det till slut som en regel att följa. De senaste gångerna jag försökte så visste jag på förväg att det skulle bli nej och en gång fullföljde jag inte ens eftersom jag visste hur det skulle bli. Det är något som är fel på mig.
-Men Skorpan, kände du så när du frågade mig med, sa Sofie.
-Ja, de sista gångerna gjorde jag det. Jag vet inte ens varför jag fortsatte. Förmodligen för att det blivit en grej. Jag var sådan inför de andra på lagret. De såg mig och tyckte jag var…. jag vet inte…. Jag blev helt enkelt killen vid din disk. Jag skrattade och skämtade på utsidan, men på insidan har det gjort ont.
-Men varför har du inte sagt något? Vi vill ju vara dina vänner, sa Sillen.
-Det har inte funkat så. När man spelat en roll tillräckligt länge så blir man sådan. Det brukar ju du också snacka om Johan. Du spelade en roll som inte var du och till slut blev du sådan.
-Ja, jag vet.
-Förlåt Skorpan, sa Sofie.
-Nej, det är inte ditt fel.
-Jo, men jag kunde ju ansträngt mig lite.
-Det gjorde du, sa chefen. Du var ju livrädd, det berättade du för mig på ett av våra samtal. Du sa inte varför, men du sa att du tyckte att Skorpan var lite läskig som var så mycket på. Kommer du ihåg att jag sa till dig Skorpan.
-Ja, det kommer jag mycket väl ihåg. Det var då jag lät de andra få komma till en period. Men när jag såg dem och de fick hålla på och när inte heller de fick napp, så ville jag försöka igen. Och igen.
-Ja, och igen försökte du, sa Sofie.
-Ja, men är det så konstigt? Johan har ju fått högsta vinsten. Jag tycker verkligen att du är väldigt attraktiv och jag har precis som Johan studerat dig noga varje dag. Kanske därför jag så tydligt såg glöden i dina ögon idag.
-Nu fick jag ont i magen, sa Johan. Jag vill ju inte snuva dig på en underbar tjej. Du och Sillen är mina bästa kompisar och jag skulle göra vad som helst för er. Till och med överväga att lämna över Sofie, även om det förmodligen skulle tagit död på mig.
-Det går ju inte, sa Skorpan. Det förstår ju du också. Det är ju tjejen som ska välja och jag unnar dig att ha henne vid din sida. Du är ju min vän och jag låter dig få ha henne.
-Åååå Skorpan, sa Johan och slängde sina armar om Skorpan.
-Usch, det här var sorgligt, sa Sofie. Jag kan ju inte välja er båda. Det hade varit lite udda. Och jag har ju valt Johan. Att vara reserv är förstås ingen tröst. Ingen vill ju vara reserv. Det är nästan så jag vill ge dig tröst-sex.
-Sofie!
-Vadå, det har jag gjort förr. Och Skorpan förtjänar det betydligt mer än Jonny gjorde. Dessutom så har ju Johan sagt att det inte blir något sex mellan oss idag, trots att det brinner mellan benen.
-Men Sofie, så du pratar! Vad har flugit i dig idag. Kanske bäst att vi skruvar ihop den där sängen och lämnar er två ifred en stund i alla fall.
Johan tappade fotfästet när Sofie sa som hon gjorde. Skönt att Skorpan kunde säga till henne. Johan visste inte vad han skulle tro.
-Jag är inte säker på att vi kan lämna det här samtalet än, sa chefen. Det jag hör är helt klart grogrund för allt möjligt tråkigt. Du kan inte säga så Sofie. Du kan inte erbjuda Skorpan tröst-sex. Vart lämnar det Johan? Om han vet att du skulle kunna göra så med hans bästa kompis, hur stor tror du inte risken är att han tänker att du kan göra det med någon annan. Och vad sätter du dig själv i för sits? Gör du så är du snart hos Jonny igen.
-Jag tänker inte ha sex med någon idag. Inte med Johan och inte med Skorpan. Punkt slut. Varför måste vi prata om sex hela tiden.
-Det var jag som tog upp det, sa Skorpan, Så det är mitt fel att vi pratar om det. Jag håller med chefen. Du kan faktiskt inte säga så Sofie. Det är inte rätt. Jag vill inte att du gör så mot min bästa kompis. Även om du hade erbjudit så hade jag inte tagit emot det. Och jag hade inte gjort det av två anledningar. Ett, Johan är min bästa kompis och två, jag skulle inte vilja utnyttja dig så. Och du ska inte låta någon annan göra det heller.
-Johan, du ser helt bedrövad ut, sa chefen.
-Ja, kan man bli annat av det här samtalet.
-Nej, egentligen inte.
-Vi hade en så bra dag och jag var så glad. Jag fattar inte att vi står här och diskuterar mitt och Sofies sexliv överhuvudtaget. Det är väl en privat sak. Och jag är faktiskt lite chockad Sofie, att du ens säger att du skulle kunna tänka dig att ge Skorpan tröst-sex. Här har jag försökt hålla mig själv i styr för att inte stöta bort dig också erbjuder du tjänster till Skorpan.
-Ja, förlåt. Så dum jag känner mig nu, sa Sofie. Det är ju inte er det är fel på, det är jag som är felet. Du har rätt Johan. Du har varit en gentleman som inte varit för mycket på. Jag har faktiskt behövt det. Det där med tröst-sex, var bara en grej som flög ur mig. Jag tyckte plötsligt så synd om dig Skorpan. Förresten är det kanske en grej som Jonny planterat väldigt djupt. Jag tyckte som sagt synd om dig Skorpan och då flög det bara ur mig.
-Ja, fast när du säger så, blir det nästan ännu värre, sa Skorpan. Jag har ju lämnat dig till Johan och då måste jag kunna lita på att du stannar där.
-Det tänker jag. Förlåt!
-Jag tror ändå att det var bra för er att ha det här samtalet, sa Sillen. Jag ser på er att det varit jobbigt. Alla ni tre har sett helt nerslagna ut under det här samtalet. Men nu vet ni precis var ni har varandra och det är faktiskt det bästa. Jag som står lite utanför, men ändå är mitt ibland er, är tämligen säker på att Sofie faktiskt aldrig skulle göra verklighet av det där. Ni kommer väl ihåg när hon kom till din lägenhet första gången Johan. Hon ville ju knappt gå in. Att hon då plötsligt skulle hoppa i säng med er båda, det ser jag som högst osannolikt. Och vad jag förstått så fick den där bilmekanikern aldrig tillfälle att komma till. Han fick väl inget sex alls. Varken tröst-sex eller någon annan form av sex.
Sofie bara skakade på huvudet. Tänk att de trodde att hon skulle göra så, bara för att hon sa det. Det var dumt sagt, men ändå, att de trodde det. Det är en sak att säga men en helt annan att göra verklighet av det.
-Jag är glad att du Johan inte är så på, sa Sofie igen. Även om det som sagt brinner lite mellan benen, så betyder ju inte det att jag är i desperat behov av sex. Det är skönt att slippa den pressen. Jonny hade släkt alla tankar på sex och de tankarna har varit släckta i flera år. Det är ju för att du Johan är så väldigt attraktiv som tankarna fick liv igen. Och för att du är så bra på att kyssas.
-Jaså, kyssar har det i alla fall blivit idag, sa Skorpan som äntligen sken upp igen.
-Ja.
Sofie log mot Johan och tänkte på kyssen hon fått vid Ikeas restaurang. Sofies leende fick Johan att lämna platsen mot motorhuven bredvid Skorpan och gå fram till Sofie och kyssa henne igen.
-Du menar så, sa Johan, när hans läppar lämnat hennes.
-Mmmm….
-En till?
-Mmmm….
-Lugn i stormen, hojtade Skorpan som nu var tillbaka till sitt gamla glada jag igen. Skulle vi inte montera sängarna först. Eller ska vi göra det medan ni står här och håller på.
-Det kan ni väl, sa Sofie.
-Säkert, sa Skorpan.
Men Sofie hade svårt att koncentrera sig på vad han sa för Johans läppar nuddade återigen hennes.
-Nej, nu räcker det sa chefen. Nu får ni sluta.
-Jaja, förlåt. Men ni ser ju själv hur hon ser ut, sa Johan.
-Ja och om ni känt hur bra Johan är på det där, så hade ni inte heller velat göra något annat.
-Jag är ganska glad att jag inte känt på Johans kyssar, skämtade Skorpan.
Alla skrattade de och började sedan hjälpas åt att bära in alla kartonger i huset. Stämningen var åter god och samtalet som hade ägt rum utanför huset kändes trots allt gott att ha klarat av. Om det skulle bli någon sex-aktivitet den kvällen eller inte var ännu oklart. Om någon av dem skulle satsa pengar i ett vad så hade det förmodligen blivit oavgjort. De visste att Johan höll hårt på principer, men hettan som fanns mellan Johan och Sofie var förmodligen omöjlig att hålla i styr.