Sofie hade precis hjälpt en kund när en journalist klev in genom dörren till butiken där hon stod bakom disken. Att han var journalist syntes lång väg. Det var något med klädstilen, den där väskan som hängde över axeln – och såklart blocket och pennan i handen. Just den här journalisten var ute efter att skapa rubriker, så han gick rakt fram till Sofie och frågade:
”Vad har ni för miljöpolicy?”
Sofie blev helt paff. Det var en fråga hon aldrig ens hade funderat över.
”Ehh…” Hon tvekade och kastade en blick på Camilla, som var upptagen med en kund.
”Ehhh… jag vet faktiskt inte.”
”Inte?” sa journalisten och såg uppriktigt nöjd ut. Här hade han äntligen hittat vad han letade efter – en butik som inte ens visste vad en miljöpolicy var! Han gav sin fotograf en menande knuff i sidan och fortsatte:
”Har ni ingen sådan här?”
”Ehhh…” Sofie kände hur paniken steg. ”Du får prata med chefen. Jag ska hämta honom.”
”Nä, nä, nä. Försök inte slingra dig! Alla på ett företag ska veta vad det handlar om. Vad är det här för ett dåligt ställe egentligen?”
Som tur var avslutade Camilla sin kund snabbt. Hon bad artigt om ursäkt och gick sedan med bestämda steg fram till Sofie. Hon hade hört allt.
”Hej,” sa Camilla.
”Hej,” svarade journalisten, men han tittade knappt på henne. Han var alldeles för nöjd med Sofies förvirring.
Men Camilla gav sig inte.
”Kan jag hjälpa dig? Jag hörde att du frågade efter vår miljöpolicy. Det är inte så konstigt att Sofie inte vet detaljerna. Vi pratade om det för flera år sedan och har inte haft anledning att ta upp det igen. Men vet du vad som egentligen är det största miljöproblemet?”
Nu var det journalistens tur att tveka. Han var tydligen inte van vid kvinnor som tog kommandot. Men efter några sekunders betänketid svarade han:
”Plast, kött och flyg.”
Camilla log snett. ”Ja, det kunde jag tro att du skulle säga. Ser du något kött här inne som skulle kunna vara ett problem?”
”Nej.”
”Bra, det gör inte jag heller. Förresten, det är inte korna eller något annat kött heller som är problemet. Korna har alltid funnits, och de är inte ett större problem nu än för hundra eller tusen år sedan. Problemet handlar om konsumenterna, som inte är villiga att betala för kött som produceras på ett hållbart sätt. Eftersom de flesta vill betala så lite som möjligt för mat, produceras den på ett sätt som påverkar jordklotet. Men ingen kan skylla på varken korna eller några andra djur.”
Hon gjorde en paus och lät orden sjunka in innan hon fortsatte:
”Men det var väl inte det du ville höra. Kan du se några flyg här inne?”
”Nej.”
Journalisten började skruva på sig, och fotografen såg ut att vilja smyga ut bakvägen.
”Nämen vad bra,” sa Camilla med ett vänligt leende. ”Vi har faktiskt inga flyg här. Plast däremot, det har vi. Men… är inte din penna gjord av plast?”
Journalisten sänkte blicken till sin penna och konstaterade att, jo, den var av plast.
”Låt mig förklara vad vår miljöpolicy går ut på,” fortsatte Camilla. ”Den handlar om att inte sälja mer än nödvändigt. Ser du några reklamskyltar här inne som säger ’Köp två, betala för en’ eller ’Just nu 10% rabatt’?”
”Nej, jag ser inga sådana skyltar.”
”Bra, för det är så vi resonerar. Självklart vill vi att folk ska handla här – det är ju trots allt en butik. Men vi vill inte att folk ska handla mer än de hade tänkt sig. Genom att minska konsumtionen minskar vi påverkan på vår värld. Handlar du mindre, så kan vi producera mindre – oavsett om det gäller en plastpenna eller ett pappersblock. Alla produkter kräver energi och material att tillverka, och ju färre produkter som tillverkas, desto bättre för miljön.
Hon lutade sig lätt mot disken och lade till:
”Visst, vi kan skryta om att vi har bytt alla lampor till LED och att vi inte erbjuder plastpåsar – och det har vi gjort. Men det är sekundärt. Det viktigaste är att folk köper varor av bra kvalitet som håller länge, så att de slipper köpa nytt hela tiden.”
Journalisten såg ut att vara i någon form av chocktillstånd. ”Okej… ja, men vad bra då.”
Han fick inte fram en stavelse till.
Camilla lade en hand på hans arm och, vänligt men bestämt, ledde honom mot dörren medan hon sa:
”Skriv gärna det jag har sagt i din tidning. Och om du har fler frågor är du hjärtligt välkommen tillbaka – till mig. Men om du besöker någon annan butik, försök då att ha en vänligare ton än du hade mot Sofie. Och om du behöver en ny, bättre penna än den där…” – hon nickade mot hans plastpenna – ”så är du självklart också välkommen hit. Då ska jag visa dig vad som skiljer din penna från de vi har här.”
Med de orden ekande i öronen smet journalisten och hans fotograf ut genom butiken.
Camilla vände sig om och log mot Sofie.
Det behövdes inga fler ord.
Kunderna som hade hört allt log och nickade uppskattande mot Camilla.

Reflektion – När vi tar ansvar för det vi säljer
Journalisten som kom in i butiken var ute efter en skandal. Han ville hitta ett företag som inte tog sitt miljöansvar på allvar. Men istället för att bli svarslös, visade Camilla att verkligt miljöansvar handlar om mer än bara trendiga lösningar – det handlar om att ta ansvar för vår konsumtion.
I vår tid blir vi ständigt uppmuntrade att köpa mer, äga mer, förnya och byta ut. Men vad händer om vi istället väljer att köpa det vi behöver, och använda det vi har med omsorg?
💭 Vad händer om vi inte låter oss dras med i konsumtionshetsen? Vad händer om vi tänker långsiktigt istället för kortsiktigt?
Camilla och hennes kollegor valde att driva sin butik med ett medvetet förhållningssätt. De ville inte bara sälja, de ville att deras kunder skulle tänka efter.
Vi kan alla fundera över hur vi lever och konsumerar. Köper vi bara för att det är billigt? Lockas vi av rabatter och erbjudanden vi inte behöver? Eller tänker vi på hur våra val påverkar världen omkring oss?
Det handlar inte om att sluta köpa saker – men det handlar om att välja klokt och medvetet.
👉 Hur kan du bli mer medveten i dina val idag?
Bibelord att ta med dig
”Samla inte skatter här på jorden, där mal och rost förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla er skatter i himlen, där varken mal eller rost förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.”
📖 Matteus 6:19-21